Min relation till skogen

Instruera eleverna att de får ställa sig i det av fyra hörn som bäst representerar hur de tycker om en viss fråga/påstående. Eleverna får tänka i en minut innan de ställer sig i ett hörn: 

• Hörn 1: Håller med 
• Hörn 2: Håller delvis med 
• Hörn 3: Håller inte med 
• Hörn 4: Eget förslag 

Låt hörnen vara desamma under varje runda så att eleverna håller reda på vilket hörn som är vilket och kan fokusera på påståendet. Hur många rundor som görs kan vara olika från klass till klass, men vi rekommenderar att ni gör minst fem stycken. 

När eleverna tagit ställning till ett eller flera påståenden, ta gärna en paus och diskutera parvis eller i helklass varför eleverna har valt som de har gjort så här långt. 

Exempel på påståenden

1 påstående per runda

• Behåll skogen som den är för den biologiska mångfaldens skull. 
• Sköt skogen så att människors naturupplevelser blir fler och bättre. 
• Avverka mindre för att rädda arter från att dö ut. 
• Plantera den sortens skog som binder så mycket kol som möjligt, för att motverka klimatförändringar. 
• Vi måste avverka mindre skog för att binda kol. Om skogen står kvar binder den kol på kort sikt, och vi behöver få ner utsläppen snabbt.  
• Vi måste avverka skog och istället ha ung växande skog som binder kol, för att motverka klimatförändringar på längre sikt. 
• Det är bra att bygga hus av trä istället för betong. 
• Det är viktigt att bevara så många djur- och växtarter som möjligt, inte bara för människors skull utan också för arternas skull. 
• Vi kan göra mer bioenergi av trä, så att vi kan ersätta olja och kol. 
• Vi ska få träden att växa snabbare så att vi får ut mer produkter från skogen. 
• Vi ska ställa om till ett mer hållbart skogsbruk genom att minska ner på antalet kalhyggen. 
• Produkter från skogen ska ha en lång livslängd. 
• Vi borde skapa en mer varierad skog som kan bromsa klimatförändringarna och bidra till att bevara mångfalden. 
• Vi ska inte gödsla skogen och använda snabbväxande trädsorter – det är inte bra för den biologiska mångfalden. 

Följande påståenden kan kopplas till olika ekosystemtjänster. Bokstäverna inom parentes är vilka ekosystemtjänster som främst kan kopplas till påståendet: K (kulturella), R (reglerande), F (försörjande) och S (stödjande).

• Skogen ska vara vacker, så att vi kan njuta av den. Därför kan vi inte ha kalhyggen överallt. (K)
• Vi måste lagra mer kol för att motverka växthuseffekten. Så plantera mer skog! (R)
• Vi måste använda skogen till att producera biobränsle, så att vi kan fasa ut olja och naturgas. (F)
• Vi måste spara så många djur- och växtarter som möjligt i skogen, inte bara för vår skull utan också för arternas egen skull. (S)
• Vi måste göra skogen mer tillgänglig för fler. Därför ska vi se till att det skapas fler företag inom naturturism. (K)
• Vi måste se till att skogsindustrin är fortsatt lönsam. Det är viktigt att det finns jobb. (F)

• Vilket påstående fick flest ”Håller med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Håller delvis med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Håller inte med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Eget förslag”? 
• Skiljer sig klassens åsikter från samhällets i stort? 

Lektionspaketet Hur använder vi skogen? och avsnittet Debatten om skogen ger en bra grund för övningen.

Du kan variera genomförandet genom att använda olika typer av påståenden och alternativ:

• Minska ner antalet valmöjligheter för ett påstående så att eleverna har två eller tre eller alternativ istället för fyra. 
• Lyft fram två alternativ och styr eleverna mot ett dilemma, att valet är svårt och att inget alternativ riktigt känns ”rätt”. 
• Ställ två påståenden emot varandra så att eleverna måste välja det ena eller det andra. Du kan välja påståenden som ger en svart-vit bild, ett antingen eller, eller påståenden som liknar varandra så att eleverna kan behöva fundera lite längre över sitt val. 
• Använd svarsalternativen Håller med och Håller inte med på en skala, så kan eleverna ställa sig på en linje. Utomhus funkar det bra.

Dela in eleverna i grupper om tre till fyra personer. Presentera alternativen som eleverna har att ta ställning till:

1. Avverka skogen, men spara vissa delar av hänsyn till miljön

Det här är den vanligaste metoden av skogsavverkning i Sverige, och kallas trakthyggesbruk. Naturhänsyn innebär att man försöker bevara en del av den biologiska mångfalden, till exempel genom att spara en del döda och levande träd.

2. Avverka delar av skogen

Ett alternativ till trakthyggesbruk är avverka delar av skogen utan att skapa större kala ytor (s.k. kalhyggen). Dessa s.k. hyggesfria metoder ger generellt en mer varierad skog än trakthyggesbruket, till exempel när det gäller trädens ålder och antalet trädslag. Det finns inte så mycket forskning på hyggesfria metoder än, eftersom de är relativt nya och eftersom skogsförsök tar lång tid.

3. Bevara skogen som den är

Bevara allt. Det här alternativet innebär att skogen inte avverkas.

Elevgrupperna ska välja ett av alternativen och ta fram 2-3 argument som visar varför de väljer detta alternativ. Tipsa eleverna att stötta varje argument med minst ett faktum/en källa för att stärka argumentationen. Verktyget Argumentationsmatrisen är en bra hjälp i det här steget. Skriv ut matriserna, en per elev, eller låt eleverna fylla i den pdf som ligger på elevsidan för den här övningen. Matrisen går att fylla i digitalt. 

Nästa steg är att låta eleverna planera en 2–3 minuter lång pitch där de presenterar vilket alternativ de har valt och vilka argument som ligger till grund för detta val. Låt gärna eleverna använda en storyboard för att planera sin pitch och skriva ett manus. Du som lärare kan godkänna manus och storyboard innan eleverna börjar filma. Detta höjer kvaliteten på filmen och gör att eleverna behöver reflektera kring hur de gör sin film. 

Pitchen spelas in när den är klar. Eleverna kan t.ex. filma med mobiltelefoner. Ofta har eleverna själva ganska bra koll på hur man kan filma och snabbt redigera filmer i telefonerna. 

Avsluta med att visa filmerna för klassen. 

• Vilket av alternativen var mest populärt att argumentera för? Varför? 
• Vilket av alternativen var minst populärt att argumentera för? Varför? 
• Hur byggde de olika grupperna upp sina argument? Spelade argumenten på förnuft – eller känsla? 
• Vilket argument påverkade eleverna mest? Varför? 
• Vilket argument påverkade eleverna minst? Varför? 

• Ni kan skicka in elevernas pitchar till SLU:s tävling. Vinnarna får bestämma vad som händer med en faktisk bit skog.  
• Kombinera gärna övningen med argumentationsövningen Styr upp argumenten och/eller framtidsövningen Framtiden 2050: filmen. 
• Du kan låta eleverna spela in sig själva och/eller presentation av pitch med hjälp av skärminspelningsverktyg till exempel Screencastify, Screencast O´Matic, Nimbus eller liknande digitala verktyg/applikationer.