Vårt klimatavtryck

Se Temafilm 2: Klimat för att sedan genomföra flervalsfrågor samt reflektion. Det fetmarkerade alternativet är rätt.  

Hur snabbt förbrukas produkter gjorda av trä?  

• Mindre än en tiondel av alla produkter förbrukas direkt eller inom några år  
• Mindre en tredjedel av alla produkter förbrukas direkt eller inom några år  
• Mer än hälften av alla produkter förbrukas direkt eller inom några år  

 Vad innebär nettonollutsläpp 2045?  

• Nettonollutsläpp 2045 betyder inga utsläpp av växthusgaser  
• Nettonollutsläpp 2045 betyder att man kan släppa ut växthusgaser bara man kompenserar med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis  
• Nettonollutsläpp 2045 betyder så låga utsläpp av växthusgaser som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis 

• Vad var mest och minst intressant i temafilmen? Motivera. 
• Vad var mest och minst oväntat i temafilmen? Motivera.

Samla elevernas reflektioner till frågor att diskutera på tavlan. Låt eleverna jämföra och diskutera de olika reflektionerna. Summera tillsammans i helklass.  

Eleverna börjar med att genomföra ett klimatavtryck på ClimateHero: 

Resultatet diskuteras förslagsvis först mellan eleverna i par för att sedan fortsätta som en diskussion i helklass. 

Diskutera förutsättningar för att leva klimatsmart: 

• Är det lika lätt att leva klimatsmart för alla? Motivera. 
• På vilka sätt skiljer det sig åt för olika personer att leva klimatsmart? Tänk tex ung/gammal, bor i staden eller på landet, hög- eller låginkomsttagare. Motivera. 
• Om det skiljer sig, hur kan samhället underlätta för den grupp som har det svårare? Motivera. 

Titta även på övningen Testa ditt klimatavtryck – fördjupning. Där kan eleverna göra ett annat klimatavtryck, denna gång med hjälp av WWF:s klimatkalkylator. 

För att diskutera hållbara livsstilar med eleverna kan ni använda Målgruppsarenan – ett material om Hållbara livsstilar från KTH inklusive exempel på karaktärer.

Under Om övningen och på elevsidan finns resultaten från två olika enkätundersökningar med olika frågeställningar: ”Vad tycker unga om klimat?” och ”Hur påverkar unga hushållens konsumtion?”. Använd frågorna som inspiration för att göra en egen enkätundersökning i klassen. Eleverna kan även fråga två andra unga utanför klassen/gruppen för att bygga på underlaget och bredda diskussionen. 

Övningen kan även göras över längre tid. Be eleverna att identifiera något de själva vill förändra, göra en plan för det och sen genomföra det. Låt eleverna samla tankar en gång i veckan i en loggbok (gärna digital) och planera in en redovisning i slutet av terminen. 

• Vilka känslor förknippar eleverna med begreppet klimatförändring? 
• Hur pratar ungdomar om klimat och klimatförändring? 

Istället för att ta fram en enkät kan eleverna intervjua olika generationer kring klimat och konsumtion. Låt eleverna välja ut några av frågorna från undersökningarna (eller använd alla). Gör en planering där varje elev utser en äldre släkting eller bekant, en förälder (eller bekant i samma ålder som föräldern) och en jämnårig kompis. Låt eleverna intervjua dessa personer och sammanställa resultatet. Sammanställningen bör ta upp förändringar som skett över tid, hur de olika personerna argumenterat och en summering av resultatet. Redovisningen kan ske som en podd, en film, en poster eller på annat sätt som eleven väljer. För mer tips på hur ni kan arbeta med olika redovisningsformer, se lektionspaketet Framtidsscenarier.

För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.

Uppgiften hjälper eleverna att tänka kring olika aktiviteter kopplade till klimatavtryck och genomförs med fördel som en EPA-övning (fundera enskilt, jämför svaren i par och i slutet diskuterar alla). 

I denna övning ska eleverna fokusera på följande frågor: 

• Bild 1. Vad är mest klimatsmart? Fördela påståendena efter linjen.
• Bild 2. Vad är mest klimatsmart på kort respektive lång sikt? I bild 2 placeras olika påståenden efter hur de påverkar på kort respektive lång sikt. 
• Bild 3. En genomsnittssvensk släpper ut nio ton växthusgaser per år. Hur fördelar sig dessa växthusgaser för listade aktiviteter? 
• Bild 4. Färdsätt mellan Umeå och Stockholm: Placera färdsätt i rätt ordning utifrån minst till mest utsläpp av växthusgaser. Minst utsläpp placeras först och mest utsläpp sist.  

• Är det bara koldioxiden som ska diskuteras? Finns det annat som är klimatsmart? 
• Vad är Albedoeffekten? 

Titta även på övningen Testa ditt klimatavtryck – fördjupning. Där kan eleverna göra ett annat klimatavtryck, denna gång med hjälp av WWF:s klimatkalkylator.