Cirkulär ekonomi och bioekonomi

Se Temafilm 4: Skogen som cirkulär resurs. Eleverna får svara på flervalsfrågor och sedan reflektera utifrån frågorna under fliken Tips. Det fetmarkerade alternativet är rätt. 

Vad menas med cirkulär bioekonomi? 

• Ett samhälle som återvinner alla produkter 
• Ett samhälle som använder förnybara råvaror och som återanvänds 
• Ett samhälle som använder förnybara råvaror 

Vilket är det största problemet när man ska återvinna material från kläder? 

• Fibrerna går sönder och blir för korta för att fungera som tråd 
• Många tyger är färgade som gör det svårt att återvinna 
• Många tyger har tråd av blandmaterial 

• Vad var mest och minst intressant i temafilmen? Motivera. 
• Vad var mest och minst oväntat i temafilmen? Motivera. 

Samla elevernas reflektioner till frågor att diskutera på tavlan. Låt eleverna jämföra och diskutera de olika reflektionerna. Summera tillsammans i helklass.  

Låt eleverna göra det digitala quizet. Du ser det längre ner på den här sidan, och det ligger också på elevsidan. Berätta för eleverna att meningen med övningen är att de ska gissa svaret utifrån vad de vet. De ska alltså inte kolla upp infon utan välja det alternativ som de tror är rätt. Quizet är självrättande. 

Ha gärna en diskussion i helklass efter att alla elever gjort quizet, och reflektera kring frågorna och svaren.  

Fråga: Hur länge används en t-shirt i genomsnitt innan den slängs?  

Svar: Användningstiden för en t-shirt i Sverige är i genomsnitt två år. Runt 60 procent av textilierna som slängs är hela och oslitna och skulle kunna ha återanvänts.

Källor:

• Artikel från Naturskyddsföreningen: länge leve kläderna (pdf)
• Om textilavfall hos Naturvårdsverket

Fråga: Hur stor del av all ätbar mat som produceras slängs utan att ätas? 

Svar: Matsvinnet är stort. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs.

Källa: Om matsvinn hos SLU

Fråga: Hur många gånger kan ett papper återvinnas? 

Svar: Papper kan återvinnas 5–7 gånger.  

Källa: sopor.nu

 Fråga: Hur mycket energi sparas genom att återvinna en aluminiumburk istället för att tillverka en ny? 

Svar: Det är 95 procent energivinst att återvinna en aluminiumburk istället för att tillverka en ny.   

Källa: Artikel om återvinningsprocessen från FTI   

Fråga: Hur länge används en mobiltelefon? 

Svar: Genomsnittlig användningstid för mobiltelefoner är 2 år, enligt en vetenskaplig artikel från 2018.  

Källa: Assessing ICT global emissions footprint

Lästips om återvinning av mobiltelefoner

• Blev eleverna förvånade över svaren? Var det mycket eller lite?  
• Varför gissade de som de gjorde? 
• Hur får man produkter att användas längre och mer? 
• Hur påverkas miljön av att man slänger mycket? 
• Kan allt återvinnas? 

• Fördjupning: ​Låt eleverna göra undersökningar över vad folk i deras omgivning kan tänka sig i de här frågorna.​ 
• Låt gärna eleverna fördjupa sig i de olika frågorna, t ex textilindustri, matsvinn, pappersbruk, aluminium och andra metaller samt elektronik- och teknikbranschen. 
• Låt gärna eleverna komma på olika förslag till lösningar till hur vi kan bli bättre på att använda resurser smartare och t ex öka hur länge en produkt används. 

Ge eleverna följande instruktioner: 

• Se dig omkring i klassrummet.​ 
• Du har 3 minuter på dig att skriva ner så många material du ser som möjligt. Dela upp materialen i två kategorier: levande och icke-levande material.​ 

Du som lärare skriver upp allt som eleverna har kommit på på tavlan.​ Se om ni tillsammans kan komma på ännu fler saker.​ Ta dig tid här och diskutera med eleverna. Vad är tavlan och tavelpennorna gjorda av? Fönstren? Golvet?  

Material som bör komma upp: trä, metall, tyg, plast och glas. 

1. Vad är problemen med att använda icke-levande material?​ 
2. Hur kan man göra användningen av icke-levande material mer hållbar?​ 
3. Varför är det bra med biobaserade material?​ 
4. Vilka problem kan finnas med biobaserade material?​ 

Arbeta tillsammans med frågorna, eller gå igenom i helklass beroende på vad tiden räcker till.​ 

Tänkbara svar på frågorna: 

Fråga: Vad är problemen med att använda icke-levande material?​ 

Tänkbart svar: Det tär på jordens resurser eftersom det måste plockas ur jordskorpan t ex. gruvindustri ofta förknippat med stora miljöproblem. Det är ändliga resurser.

Fråga: Hur kan man göra användningen av icke-levande material mer hållbar?​ 

Tänkbart svar: De behöver användas cirkulärt så att ex metallerna kan användas igen och igen. Återvinningen måste ske på ett hållbart sätt. Undvika exempelvis e-waste. (Mer om e-waste i en artikel från Smithsonian).​ 

Fråga: Varför är det bra med biobaserade material?​ 

Tänkbart svar: Det är förnybart. Det går att odla nytt. Plantera–skörda–plantera.​ 

Fråga: Vilka problem kan finnas med biobaserade material?​ 

Tänkbart svar: Levande material är förnybart men det måste också odlas på ett hållbart sätt. Här kan exempelvis diskuteras skövling av regnskog, monokulturellt skogsbruk, oljepalmsodlingar m.m. Även sådant som hur mycket energi det krävs för att tillverka något av biomaterial (t ex bioplast t ex gjord av majs) kan tas upp. 

Övningen kan byggas ut genom att du som lärare tar med föremål som eleverna får reflektera kring utifrån samma frågeställningar som ovan. Exempel på sådana föremål kan vara disktrasa, klocka, kläder i olika material, förpackningar etc. 

Dela in eleverna i grupper. Varje elev får sedan var sitt vitt A4-papper. Gör sedan såhär: 

1. Ge eleverna en enkel uppgift, typ ”skriv fyra meningar om skogen på papperet och vik sedan ihop det.” 
2. Låt eleverna göra uppgiften, samla in papperen, läs snabbt igenom vad eleverna har skrivit och släng sedan elevernas papper i en tom papperskorg (eller be eleverna själva slänga papperen).  
3. Strax efter att du/eleverna slängt papperen, säg: STOPP! Peka på papperen i papperskorgen och förklara att: “Detta är linjär ekonomi.” (Förklara begreppet, t ex genom att använda bildspelet om cirkulär ekonomi och bioekonomi.) 
4. Låt eleverna plocka upp sina papper ur papperskorgen och sedan arbeta i grupper för att komma på hur papperet kan återanvändas igen. (Göra dekorationer av dem, använda dem som bokmärken, anteckna på baksidan etc.) Uppmuntra gärna eleverna att vara kreativa här. 
5. Använd papperen igen enligt elevernas förslag. Släng i papperskorgen igen. Nästa steg: Går papprena att använda igen? Testa! 
6. Låt eleverna tänka ut mer kreativa sätt att återanvända papper (koka för att göra nya papper, göra pappersklänningar, stoppa kuddar med papper etc.). 

• Diskutera med eleverna vad som händer med papperen varje gång de återanvänds. (Prata om degradering: att ingen produkt kan återvinnas hur många gånger som helst, eftersom varje steg sliter på materialet.) 
• Resonera kring hur många gånger man kan återvinna olika produkter. 
• Fundera kring ”upcycling” – hur en vara inte bara kan återanvändas – utan förbättras: en gammal möbel kan målas om så den blir trendig, eller att gamla kläder sys om till modeplagg. 
• Fundera tillsammans över vad som händer med pappren efter man slängt dem, beroende på om de slängs i pappersåtervinning eller brännbart. 
• Övningen handlar om papperets cirkularitet, men hur är det med penna, tejp osv? 
• Hur många gånger kan något återbrukas? Är det skillnad på olika produkter? 
• Varför är återbruk bra? 
• Vad är det som kan få dig och andra människor att vilja återanvända mer? Kom med förslag! 

Om du vill gå djupare kan du låta eleverna fundera kring följande: Om detta var det sista pappret och den sista pennan i världen? Hur skulle man använda dem då? 

Prata gärna med eleverna om skillnaderna på att återanvända/använda något flera gånger och att återvinna. T ex att även skriva på baksidan av pappret innan man slänger det i pappersåtervinningen kontra att papprets fibrer görs om till kartong i en återvinningsprocess. 

Koppla gärna övningen till andra övningar i läromedlet, exempelvis cirkulär ekonomi och livscykelanalys. 

Övningen är planerad som en laborationsgenomgång där du som lärare handleder eleverna, med hjälp av detta bildspel. Lärarstöd finns i bildspelets anteckningsfält. 

Innehåll: 

• Diskussion: Hur kan papper cirkuleras? 
• Diskussion: Vad är en biobaserad produkt? 
• Laboration: Hur påverkas olika pappersprodukter av vatten? 
• Diskussion: Vilka avfall skapar du? 
• Fakta: Infografikfilm cirkulär bioekonomi 
• Livscykelanalys 

Följande material behövs: 

Ta till exempel toapapper, hushållspapper, servetter, tidningspapper, reklambladspapper, kopieringspapper, kartong, wellpapp, tetrapack, typ Pringles-förpackning, sugrör av papper, engångsartiklar av papper​, kannor att ha vatten i, eventuellt annat som eleverna vill testa med som tvål, såpa, syror etc. 

• Vilka för- respektive nackdelar finns det med linjära och cirkulära livscykler? 
• Vilka biobaserade råvaror kan du hitta hemma? 
• Tror du att dina mor- och farföräldrar hade mer eller mindre biobaserade råvaror hemma jämfört med hemma hos dig idag? 

En annan undersökning är att se hur de olika pappersprodukterna förmultnar i jord, men den tar längre tid. Eleverna kan behöva ha en hel termin på sig för att starta upp och undersöka pappersprodukterna vid flera tillfällen. Det beror också på flera parametrar hur lång tid det tar för de olika pappersprodukterna att förmultna. 

Om du vill arbeta mer med livscykelanalys finns det en mall att ha som stöd. Mallen ser ut på samma sätt som den på sliden i presentationen men utan innehåll kopplat till den produkt som du kan undersöka.

För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.