Klimatsmart mat

Låt eleverna fundera individuellt kring vad de åt igår och vad som påverkar klimatet mest. Därefter kan eleverna använda matkalkylatorn för att se hur måltidsvalen påverkar klimatet. Efter det kan eleverna jämföra sina resultat i par. Avsluta övningen genom att samla klassens tankar och reflektioner. Använd gärna frågor att diskutera, se Diskussion. Uppgiften genomförs enligt det så kallade EPA (enskilt, par och alla). Den kan avslutas med en reflektion, skriftlig eller muntlig, enskild eller gemensam i klassen.

Övningen kan även avslutas med en diskussion kring diagrammet nedan (större version i bildspelet Vårt klimatavtryck). 

• Vad förvånade minst och vad förvånade mest? Fånga elevernas tankar. 
• Var uppstår utsläpp vid matproduktion? Tänk in hela produktionskedjan och växthusgaser (metan, lustgas, koldioxid). Det kan vara svårt att minska jordbrukets utsläpp med ny teknik. Avgörandet kommer att bli att vi människor förändrar våra konsumtionsmönster. 
• Hur kan en individ påverka sin matkonsumtion? Hur kan samhället påverka individernas matkonsumtion? 

• Kombinera gärna övningen med att eleverna får testa sitt klimatavtryck, antingen ClimateHero-testet eller WWF:s klimatkalkylator (en fördjupning).  
• Låt eleverna göra egna diagram om matpåverkan, tex olika kolhydratkällor som ris och pasta. 
• Titta gärna på denna länk där olika länders matinköp presenteras. 
• Det kan vara viktigt att diskutera olika målkonflikter när det gäller matkonsumtion med eleverna. Frågor som kan tas upp är t.ex.: Var ska våra livsmedel produceras (lokalt, nationellt, internationellt)? Vilka olika åsikter finns kring kött- och mejeriproduktion och kött- och mejerikonsumtion? Olika livsmedel beskattas olika, t.ex. sockerskatt i Danmark, hur kan man tänka kring det? Vem, vad och varför säger individer/marknad/samhället olika?  Tips på artiklar: DN: Studie: nötkött och fläsk mer hållbart än kyckling och Nature Food: Circularity in animal production
• Vetenskaplig artikel (2020) om elevers diskussioner kring komplexa naturvetenskapliga nyheter med fokus på hälsa kopplat till komjölk vs havremjölk: ”Navigating Alarming Media Messages About Nutrition and Health: How Students Engage in Critical Examination of Science in News Media” 
• För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.

Använd WWF:s matkalkylator som en inspiration till denna uppgift. Låt sedan eleverna arbeta två och två för att sätta samman fem lunchmåltider. 

Tips på framtagna recept finns hos WWF. Låt eleverna redovisa klimatpåverkan, energi, kolhydrater och protein per måltid.  

Låt eleverna diskutera hur nära eller långt ifrån deras matvanor i hemmet är, i jämförelse med de luncherna som de kombinerar i övningen. 

• Vad skulle krävas för att deras matvanor hemma ska bli mer klimatsmarta? 
• Vad känns enklast att förändra? Varför? 
• Hur skulle en festmåltid kunna se ut? 
• Hur mycket behöver man hålla igen under veckan för att sedan kunna unna sig lite extra på helgen? 

• Uppgiften får gärna avslutas med att eleverna visar sina måltider för varandra i helklass. 
• Låt eleverna fundera och ta reda på var i Sverige våra odlingsmarker finns och hur det kan påverka våra val. Bra tips finns hos WWF.  
• Låt eleverna göra egna diagram om matpåverkan, tex olika kolhydratkällor som ris och pasta. 
• Låt eleverna tillverka ett diagram (x-axel: livsmedel, y-axel koldioxidekvivalenter) på den klimatbelastning som de fem lunchmåltiderna ger. Använd värdet från respektive livsmedels koldioxidekvivalenter som visas i WWF:s matkalkylator. Eventuellt kan ni samarbeta med skolköket. 
• För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.

Statistik från följande källor kan användas: 

• Rapporten Mat&klimatlistan från SLU 
• Boken Mat & klimat av Johanna Björklund m.fl. (2008). 
• Artikeln ”How much would giving up meat help the environment” från the Economist