Skogstyper

Låt eleverna gissa vad som är vanligast att känna inför skog, positivt eller negativt, via handuppräckning eller digitalt. Låt sedan eleverna testa själva genom att välja ut fem olika känslor från övningen som de förknippar med skogen. De kan kryssa i ett papper, markera i detta pdf-dokument och på elevsidan eller markera på nätet i en Menti . Sammanfatta resultatet i ett ordmoln som ni sedan diskuterar i helklass.

• Vad förvånar eleverna mest?
• Vad förvånar eleverna minst?
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen skulle ha sett ut för 50 år sedan?
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen kan se ut om 50 år?

Övningen passar också bra att göra i samband med temat Människan och skogen och särskilt tillsammans med lektionspaketet Hur använder vi skogen?.

Övningen innehåller en film på ungefär 18 minuter och tillhörande reflektionsfrågor. Se filmen Bröllopsfotot (på SLU:s playkanal) tillsammans eller låt eleverna se den själv.  

Låt eleverna skriva ned sina tankar kring orden finskog och fulskog innan de ser filmen. Vad tänker eleverna om ordet finskog? Vad tänker eleverna när de hör ordet fulskog? 

 Efter filmen får eleverna reflektera, först själva och sedan tillsammans med någon kompis. Har de ändrat sin uppfattning om finskog och fulskog efter att de har sett filmen? Låt dem skriva ner sina tankar och sedan reflektera över sina tankar tillsammans med någon.

• Vad förvånar eleverna mest?  
• Vad förvånar eleverna minst?  
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen skulle ha sett ut för 50 år sedan?  
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen kan se ut om 50 år i framtiden?  
• Vilka tycker att ett kalhygge är en finskog?  

Efter att eleverna har sett filmen Bröllopsfotot och reflekterat kan det vara intressant att göra övningen Finskog och fulskog. 

Visa concept cartoon-bilden via projektor, eller låt eleverna titta på dem själva på utskrivna bilder eller via elevsidan. Låt eleverna fundera enskilt och sedan diskutera parvis. Eleverna kan ge förslag på nytt alternativ också om de anser att det saknas. Låt några elever berätta hur de tänker för övriga i klassen.   

Åsikterna på bilden:

•  Skogsbolaget: Skogen var avverkningsmogen! Nu kommer snart ny skog att växa upp.  
• Farmor och farfar som äger skogen: Det är bra med ett hygge! Här kan vi snart plocka massor med hallon! Dessutom har vi fått betalt för virket vi tagit ut.  
• Grannarna: Vi oroar oss för hur detta kommer att påverka vår skog. Kommer det att blåsa ned fler träd, eller vad kommer att hända?  
• Fågelskådare: Vi vill ha kvar familjen lavskrika! Var ska nu lavskrikan ta vägen?   
• Älgjägare: Nu blev det enkelt att fixa till älgpass! Dessutom får älgarna mer bete när sly växer upp på hygget.   

• Hur tänker eleverna kring de olika åsikterna som presenteras? 
• Saknar de någon åsikt? Vilken i så fall? Varför då?  

Gör gärna denna övning i samband med att klassen ser filmen Bröllopsfotot (Finskog och fulskog).

Gå in på Taxwebb och klicka vidare till temat biologisk mångfald. Dela in eleverna så att alla eller delar av de 21 länen granskas. Övningen gynnas av diskussion, så det kan vara en fördel att låta eleverna arbeta i mindre grupper. Genom att klicka på länet får eleverna fram ett diagram där länets biologiska mångfald beskrivs med hjälp av olika grafer. Ladda ner bildspelet Biologisk mångfald i olika län, och förklara med hjälp av det hur eleverna ska läsa diagrammen. Låt dem beskriva hur andelen gammal skog, död ved och äldre lövskog har förändrats under de senaste 25 åren. Hur kan dessa tre beskrivningar visa hur den biologiska mångfalden ser ut? Summera i helklass.  

Hur gammal är en gammal skog i Sverige?

Beståndsålder är >140 år i barrskog, den boreala regionen. Den biologiska mångfalden behöver ännu äldre träd. En havsörn behöver till exempel ett träd som är äldre än 350 år för att bygga ett bo i.   

Vad betyder död ved?

Död ved ger olika effekter på biologisk mångfald beroende på var den ligger. På ett hygge kan det medföra att det blir mycket granbarkborre. I en gammal skog kan andra arter gynnas, som svampar och insekter.  

Hur gammal är en äldre lövskog?

Om lövskogen är äldre än 60-80 år är den gammal.  

 Riksskogstaxeringens webbsida presenterar mätningar från 1980-talet till 2018 vilket är ett kort intervall när man studerar förändringar av den biologiska mångfalden. För att studera den biologiska mångfalden i gammal skog bör man utgå ifrån vilka arter som fanns i skogen före 1850. Efter 1850 har nya arter introducerats och skogsbruket förändrats.  

Det kan se ut som att allt blir bättre och att det inte borde vara några problem med tillgång på exempelvis död ved, men graferna omfattar inte tiden innan 1900 (faktiskt endast efter 1985).  

Gå in på din lokala länsstyrelse (via lansstyrelsen.se) och se vad ert län arbetar med för att bevara den biologiska mångfalden.  

Övningen är planerad som en filmvisning där du som lärare handleder eleverna med hjälp av ett lärarmanus med faktastöd och diskussionsfrågor. Diskutera förutsättningar i en skog med höga naturvärden med dina elever. 

Det finns två versioner av filmen – en version med berättarröst och en utan berättarröst. Syntolkningen är integrerad i versionen med berättarröst. Rösten tar upp viktig visuell information som inte framgår av övrigt ljud i filmen, så att personer med begränsad syn ska kunna ta del av allt innehåll.  

• Hur skiljer sig en skog som uppstått efter en kalavverkning från en skog som inte påverkats av människan i lika hög utsträckning? 
• På vilka sätt kan man se att ett träd är gammalt? 
• Vilka organismer består en lav av? 
• Hur ser förutsättningarna ut för en tall på en tallhed (tallmo) jämfört med på en myr? 
• Varför är variationen av insekter så stor i en skog med höga naturvärden? 
• Varför ska naturliga stubbar och döda träd vara kvar i en skog med höga naturvärden? 
• Vilka ekosystemtjänster kan du hitta i en skog med höga naturvärden? 
• Vad behöver mossor för att överleva? Vilken typ av växt är en lummer? 

Denna film passar bra att använda som inspiration till ekologi eller ett avslut inom samma moment. Det kan även vara bra att se filmen om produktionsskog (länk) i samband med denna film. 

Andra filmtips

Dessa filmer är ej granskade av de forskare som granskat Skogslabbet.

• Hos Skogsstyrelsen hittar du en stor variation av filmer som kan användas i undervisningen
• Naturskyddsföreningen: En liten film om svensk skog (2023, 7 min)
• Skogskunskap: Filmen om aspen (2019, ca 20 min)
• Skogskunskap: Filmen om död ved
• SLU Future Forests: Guld och gröna skogar 
• Skogen i skolan: Hur funkar skogen? (6 minuter), VR bokskog, Söderåsens nationalpark  (15 minuter) och VR-skog: Tyresta nationalpark (15 minuter) 

Eleverna ska, med hjälp av förutsättningarna i respektive övning (enkel, medelsvår eller svår), fylla i respektive tabell.

Älgön är en unik plats på cirka 2 500 hektar, med en natur som bjuder på allt från skogar och småmyrar till sjöar, och där ett rikt fågelliv frodas. Ön innehar ett naturligt habitat för älg med lövträd, barrträd och en hel del unga tallplantor. Det finns ett stort antal olika arter som är viktiga för ett stabilt ekosystem där älgen ingår. Intressant nog finns inga rovdjur på ön, och klimatet speglar det typiskt norrländska. Älgkorna är trogna sina hemområden, och spenderar hela sina liv i samma område där de också föder sina kalvar.

Enkel övning

Hur många älgar finns på Älgön efter 5 år, om endast en ko och hennes första kalv får kalvar? Låt eleverna följa förutsättningarna nedan och fylla i denna tabell (pdf). Du kan skicka ut pdf-filen till eleverna som fyller i den digitalt, eller skriva ut den och låta dem skriva för hand. Här finns facit till övningen.

• År 1 i januari anländer en ko och tjur till Älgön. De är tre år gamla och kon är dräktig. Kon föder en kvigkalv i slutet av maj samma år
• År 2-3 föder kon två kalvar per år av vardera kön (en kvigkalv och en tjurkalv per år).
• År 4 föder den första kon två tjurkalvar och hennes första kalv som nu blivit en könsmogen kviga får en kvigkalv.
• År 5 föder den första kon två kvigkalvar och hennes första kalv två tjurkalvar.

Medelsvår övning

Hur många älgar finns på Älgön efter 10 år? Låt eleverna följa förutsättningarna nedan och fylla i denna tabell (pdf). Du kan skicka ut pdf-filen till eleverna som fyller i den digitalt, eller skriva ut den och låta dem skriva för hand. Här finns facit till övningen. 

• År 1 anländer en ungtjur och en ung kviga
• År 2 är de första två älgarna två år gamla, och på hösten blir tjuren och kvigan könsmogna.
• År 3 föder kvigan sin första kalv (en kvigkalv). Samma år som hon fått sin första kalv blir hon en ko.
• År 4 föder kon (som hon nu blivit) två kalvar: en tjurkalv och en kvigkalv
• År 5-8 föder varje könsmogen ko eller kviga (över två års ålder) två kalvar: en tjurkalv och en kvigkalv
• År 9-10 föder varje könsmogen ko (eller kviga över två års ålder) bara en kalv. Könsfördelningen är hälften kvigkalvar, hälften tjurkalvar.

Diskussionsfrågor (medelsvår övning)

Svar till diskussionsfrågorna hittar du längre ner. 

1. Vad kan hjälpa älgpopulationen att öka i antal?
2. Vad kan hindra att älgpopulationen ökar i antal?

Svår övning

Hur många älgar finns på Älgön efter 15 år? Låt eleverna följa förutsättningarna nedan och fylla i denna tabell (pdf). Du kan skicka ut pdf-filen till eleverna som fyller i den digitalt, eller skriva ut den och låta dem skriva för hand. Här finns facit till  övningen.

• År 1 i januari anländer en tjurkalv och en kvigkalv födda året före.
• År 2 blir de könsmogna på hösten
• År 3 föder kvigan en kvigkalv och hon blir nu en ko.
• År 4 föder kon två kalvar, en tjurkalv och en kvigkalv
• År 5-8 föder varje ko eller könsmogen kviga (över två års ålder) två kalvar, en tjurkalv och en kvigkalv
• År 9-15 föder varje ko eller könsmogen kviga en kalv, vartannat år är kalven en tjurkalv och vartannat en kvigkalv
• Vid 10 års ålder dör den första tjuren
• Vid 15 års ålder dör den första kon (kor kan leva över 20 års ålder)

Diskussionsfrågor (svår övning)

Svar till diskussionsfrågorna hittar du längre ner. 

1. Vad kan hjälpa älgpopulationen att öka i antal?
2. Vad kan hindra älgpopulationen att minska i antal?
3. Efter 10 år dyker ett jaktlag upp där älgtilldelningen blir jakt på hälften av tjurarna. Hur påverkar detta älgpopulationen?
4. Om älgtilldelningen hade varit jakt på hälften av korna, hur hade detta påverkat älgpopulationen? Jämför med fråga 3.
5. Vad händer med älgpopulationen om klimatet ändras? Motivera.

Svar på diskussionsfrågor

Fråga: Vad kan hindra att älgpopulationen ökar i antal?

Svar: Sämre kvalitet på habitat/livsmiljö som älgen lever i. Stress på grund av lite föda. Konkurrens om föda. Sjukdomar. Hård vinter och torr sommar. Inavel. Liten genetisk variation i älgpopulationen mm.  Jakt. Predation av stora rovdjur.

Fråga: Vad kan hjälpa älgpopulationen att öka i antal?

Svar: Bra kvalitet på habitat/livsmiljö som älgen lever i. God tillgång på föda. Partner för parning. Bred och stabil genpol. Stor genetisk variation i älgpopulationen. Frånvaro av stora rovdjur och jakt.

Fråga: Efter 10 år dyker ett jaktlag upp där älgtilldelningen blir jakt av hälften av tjurarna. Hur påverkar detta älgpopulationen?

Svar: Jakt på tjurar påverkar älgpopulationen betydligt mindre än jakt på kor, eftersom det är kon som ökar på älgpopulationen med sina kalvar. För en lyckad parning behövs både erfaren ko och tjur.

Fråga: Om tilldelningen hade varit hälften av korna, hur hade detta påverkat älgpopulationen?

Svar: I artikeln Älgförvaltningen: Den viktiga älgkon (Jonas Malmsten, SLU, 2024). Under jaktåret 2022-2023 fälldes drygt 63 000 älgar i landet. Av dessa var ca 16 700 hondjur äldre än kalv,   drygt 8 000 av dessa hondjur, var kor i produktiv ålder. Det innebär att på tio år hade dessa 8000 fällda kor kunnat ge upphov till 320 000 älgar (kalvar, tjurar och kor). Det motsvarar mer än dagens hela älgpopulation.

Fråga: Vad händer om klimatet ändras?

Svar: Det blir varmare, blåsigare och blötare till exempel. Om resurserna är begränsade eller klimatet ogynnsamt (varma somrar, bistra vintrar) kan en älgko komma att hoppa över brunsten ett år och gå fram med en eller (oftast två) kalvar först året därpå. Detta kan detta leda till att hon får en stor och fin kalv eller tvillingar på grund av att hon fått vila från kalvning och lägga alla resurser på sig själv.

• Älgen och skogen har given relation och för att bättre förstå hur dessa påverkar varandra kan det vara en fördel att arbeta med Skogslabbets material om biologisk mångfald tillsammans med denna övning.
• Se höjdpunkterna från Den stora älgvandringen 2023 på SVT play (49 minuter). Filmen visar älgens naturliga habitat, näringsvävens olika delar och arter som samexisterar med älgar.
• Låt eleverna utforska mer om älgar hos SLU.
  • Ställ frågor till SLU:s forskare och få svar i våra sändningar med elever och forskare den 7 maj.
  • Ta ett quiz – eller fyra – om älgen.
  • Utforska nyheter och artiklar om älgen.
  • Titta på älgövningar för yngre och anpassa dem till dina elever.