Här handlar det om att fundera kring vad en måltid kan innehålla och hur den kan påverka klimatet. Ligger måltiden inom klimatbudgeten? Vad bör man äta mindre av och vad påverkar inte så mycket?
Med WWF:s matkalkylator får eleverna en bild av måltidens klimatpåverkan och hur den påverkar den biologiska mångfalden. Matkalkylatorn är framtagen av CarbonCloud och baseras på forskning från Chalmers.
Låt eleverna fundera individuellt kring vad de åt igår och vad som påverkar klimatet mest. Därefter kan eleverna använda matkalkylatorn för att se hur måltidsvalen påverkar klimatet. Efter det kan eleverna jämföra sina resultat i par. Avsluta övningen genom att samla klassens tankar och reflektioner. Använd gärna frågor att diskutera, se Diskussion. Uppgiften genomförs enligt det så kallade EPA (enskilt, par och alla). Den kan avslutas med en reflektion, skriftlig eller muntlig, enskild eller gemensam i klassen.
Övningen kan även avslutas med en diskussion kring diagrammet nedan (större version i bildspelet Vårt klimatavtryck).
- Vad förvånade minst och vad förvånade mest? Fånga elevernas tankar.
- Var uppstår utsläpp vid matproduktion? Tänk in hela produktionskedjan och växthusgaser (metan, lustgas, koldioxid). Det kan vara svårt att minska jordbrukets utsläpp med ny teknik. Avgörandet kommer att bli att vi människor förändrar våra konsumtionsmönster.
- Hur kan en individ påverka sin matkonsumtion? Hur kan samhället påverka individernas matkonsumtion?
- Kombinera gärna övningen med att eleverna får testa sitt klimatavtryck, antingen ClimateHero-testet eller WWF:s klimatkalkylator (en fördjupning).
- Låt eleverna göra egna diagram om matpåverkan, tex olika kolhydratkällor som ris och pasta.
- Titta gärna på denna länk där olika länders matinköp presenteras.
- Det kan vara viktigt att diskutera olika målkonflikter när det gäller matkonsumtion med eleverna. Frågor som kan tas upp är t.ex.: Var ska våra livsmedel produceras (lokalt, nationellt, internationellt)? Vilka olika åsikter finns kring kött- och mejeriproduktion och kött- och mejerikonsumtion? Olika livsmedel beskattas olika, t.ex. sockerskatt i Danmark, hur kan man tänka kring det? Vem, vad och varför säger individer/marknad/samhället olika? Tips på artiklar: DN: Studie: nötkött och fläsk mer hållbart än kyckling och Nature Food: Circularity in animal production
- Vetenskaplig artikel (2020) om elevers diskussioner kring komplexa naturvetenskapliga nyheter med fokus på hälsa kopplat till komjölk vs havremjölk: ”Navigating Alarming Media Messages About Nutrition and Health: How Students Engage in Critical Examination of Science in News Media”
- För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.
Låt eleverna fundera individuellt kring vad de åt igår och vad som påverkar klimatet mest. Därefter kan eleverna använda matkalkylatorn för att se hur måltidsvalen påverkar klimatet. Efter det kan eleverna jämföra sina resultat i par. Avsluta övningen genom att samla klassens tankar och reflektioner. Använd gärna frågor att diskutera, se Diskussion. Uppgiften genomförs enligt det så kallade EPA (enskilt, par och alla). Den kan avslutas med en reflektion, skriftlig eller muntlig, enskild eller gemensam i klassen.
Övningen kan även avslutas med en diskussion kring diagrammet nedan (större version i bildspelet Vårt klimatavtryck).
- Vad förvånade minst och vad förvånade mest? Fånga elevernas tankar.
- Var uppstår utsläpp vid matproduktion? Tänk in hela produktionskedjan och växthusgaser (metan, lustgas, koldioxid). Det kan vara svårt att minska jordbrukets utsläpp med ny teknik. Avgörandet kommer att bli att vi människor förändrar våra konsumtionsmönster.
- Hur kan en individ påverka sin matkonsumtion? Hur kan samhället påverka individernas matkonsumtion?
- Kombinera gärna övningen med att eleverna får testa sitt klimatavtryck, antingen ClimateHero-testet eller WWF:s klimatkalkylator (en fördjupning).
- Låt eleverna göra egna diagram om matpåverkan, tex olika kolhydratkällor som ris och pasta.
- Titta gärna på denna länk där olika länders matinköp presenteras.
- Det kan vara viktigt att diskutera olika målkonflikter när det gäller matkonsumtion med eleverna. Frågor som kan tas upp är t.ex.: Var ska våra livsmedel produceras (lokalt, nationellt, internationellt)? Vilka olika åsikter finns kring kött- och mejeriproduktion och kött- och mejerikonsumtion? Olika livsmedel beskattas olika, t.ex. sockerskatt i Danmark, hur kan man tänka kring det? Vem, vad och varför säger individer/marknad/samhället olika? Tips på artiklar: DN: Studie: nötkött och fläsk mer hållbart än kyckling och Nature Food: Circularity in animal production
- Vetenskaplig artikel (2020) om elevers diskussioner kring komplexa naturvetenskapliga nyheter med fokus på hälsa kopplat till komjölk vs havremjölk: ”Navigating Alarming Media Messages About Nutrition and Health: How Students Engage in Critical Examination of Science in News Media”
- För att träna vetenskapligt arbetssätt kan eleverna redovisa med en rapport. Använd gärna denna rapportmall.