Hur kan elever utveckla förmågor som argumentation och kritiskt tänkande? Det har undersökts i EU-projektet Multipliers vid Umeå universitet. Skogslabbets rollspel är ett område som ingått i projektet.
Handlingskompetens handlar om kunskaper och förmågor som kritiskt tänkande och argumentation. Enligt Skolverket utvecklas handlingskompetens när elever får möjlighet att ställa olika perspektiv och intressen mot varandra, samt möta olika ståndpunkter och normer. Syftet med Skogslabbets rollspel är att gymnasieeelever ska utveckla de här förmågorna i en debatt där olika intressen och åsikter kring skogen lyfts fram.
Rollspelet har studerats inom ramen för EU-projektet Multipliers. Projektet syftar till att få kunskap om faktorer som möjliggör samverkan och undervisningsstrategier som stödjer elevers intresse, lärande och personliga engagemang för autentiska frågor. En av deltagarna i projektet är Lina Varg, doktorand på institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.
‒ Projektet går ut på att elever ska få delta i utvecklingen av samhället och att undervisningen ska berikas med möten av olika externa aktörers perspektiv och intressen, nya verktyg och förhållningssätt. Syftet är att öka elevernas handlingsberedskap, och i förlängningen även hos deras familjer och omgivande samhälle.
I Sverige fokuserar projektet på skogen, medan andra länder fokuserar på frågor som vaccin, biologisk mångfald och luftföroreningar.
‒ Debatten i Skogslabbets rollspel verkade väldigt uppskattad bland eleverna och fick dem att se olika perspektiv, säger Lina Varg. Det blev ett stort fokus på att vinna debatten, men argumentation kan också handla om att träna på förmågan att nå konsensus, komma överens och ta hänsyn till olika intressen. Frågor som ibland är lite eftersatta i dagens samhälle, till exempel bland politiker och i sociala medier.
Rollspelet gav nya perspektiv
En av eleverna som deltog i rollspelet är Segen Merhawi som går första året på Naturvetenskapsprogrammet på Örnsköldsviks gymnasium. Hennes klass arbetade med rollspelet i biologin. Eleverna tilldelades olika roller, till exempel samer, privata skogsägare, skogsbolag, myndigheter och allmänhet.
Först arbetade de med att söka information, ta ställning och formulera argument i ett antal frågor utifrån sin roll. Det gavs även möjlighet att träna på både källkritik och källtillit. Därefter möttes de olika grupperna i en debatt.
‒ Jag spelade en 71-årig man som var same, säger Segen Merhawi, som tyckte att det var bra att använda rollspelet för att se på skogsfrågan ur ett annat perspektiv.
‒ Om vi bara hade diskuterat, så hade nog många av oss tyckt samma sak och det hade inte blivit någon debatt, säger hon.
Segen Merhawi kommer från Eritrea där det inte finns lika mycket skog som i Sverige. Hon hade därför själv ingen tidigare relation till skogen.
‒ Efter debatten insåg jag hur breda skogsfrågorna är och att skogen är en del av våra liv i Sverige. Jag insåg att skogen bidrar till både ekonomi och upplevelser, och att det är viktigt att vi tar hand om skogen med hänsyn till flera olika perspektiv.
Lär sig den demokratiska processen
Helen Forsgren är lärare i Segen Merhawis klass på Örnsköldsviks gymnasium och en av läromedelsförfattarna bakom Skogslabbet. Under läsåret har hon själv testat att använda Skogslabbet i undervisning i kurser i biologi om ekologi och hållbarhet.
‒ Många av eleverna tyckte att det var ett bra sätt att förstå att det finns olika argument i frågan. Det ger dem möjlighet att lära sig den demokratiska processen, och de förstår att det finns olika ställningstaganden i samma fråga. Det hjälper dem att möta och förstå människor som tycker annorlunda än dem själva, säger Helen Forsgren.
Hon kan se att eleverna får upp ögonen för att det finns olika perspektiv, där vissa argumenterar utifrån ett ekonomiskt värde medan andra argumenterar utifrån ekologiska eller sociala värden,
‒ Jag hoppas att det här kommer bidra till att eleverna i framtiden känner sig mer bekväma i samtal och etiska dilemman där de behöver ta hänsyn till olika aktörer, och också att de utvecklar kompetensen att ta goda beslut, säger Helen Forsgren.
Foto: Segen Merhawi
Text: Teresia Borgman