Material 

Följande skrivna material används i rollspelet. Rollformulär och beskrivning av aktörsgrupper och case finns även på elevsidan. 

• Beskrivning av aktörsgrupperna 
• Beskrivning av casen 
• Rollformulär 
• Dagordning till rollspelet 

Förslag på upplägg för rollspelet

Utförligare instruktioner för lektion 2 och 3 finns i Genomför rollspelet.

Lektion 1: Innan rollspelet (60 minuter)

1. Gör övningen Tyck till om skogen (fyrahörnsövning). Eleverna får på ett enkelt sätt en bild av olika åsikter kring skogen. 10 minuter.
2. Visa eventuellt bildspelet Människan och skogen som en introduktion till olika relationer till skogen.  
3. Visa bildspelet Debatten om skogen för att guida eleverna i deras förberedelser inför rollspelet och se till att saker sker i rätt ordning. Bildspelet tar bland annat upp hur vi använder skogen idag och åsikter om vad vi ska använda skogen till. 20 minuter. 
4. Dela ut rollformulär till eleverna (se rubriken Material ovan) eller hänvisa eleverna till dokumentet på elevsidan. De får skapa sina roller, t.ex. ålder och personlighet, med hjälp av en tärning.  10 minuter. 
5. Dela in eleverna i olika aktörsgrupper: privata skogsägare, skogsbolag, allmänheten, miljöorganisationer, samer och myndigheter. Varje aktörsgrupp bör vara representerad och eftersom elevantalet varierar är det enklast att läraren sköter denna indelning. Beskrivningar av aktörsgrupperna finns ovan under rubriken Material, på elevsidan och i bildspelet Debatten om skogen. 
6. Eleverna slår tärning om vilken roll de har i aktörsgruppen. Ett tips är att eleverna också gör namnskylt till sin roll. 
7. Presentera de tre casen som aktörerna ska ta ställning till. 10 minuter. Casen finns beskrivna i ett dokument under Material samt i bildspelet Debatten om skogen. 

Lektion 2: Under rollspelet (60 minuter) 

Som lärare kommer du att agera spelledare i rollspelet. Spelledarens roll är att se till att rollspelet flyter på och fördela ordet under debatten.  

1. Eleverna söker information. 15 minuter. 
2. Aktörsgrupperna samlas för att ta fram tre ståndpunkter och argument för dessa, och utifrån dessa sätta ihop ett anförande till respektive case. 30 minuter.  
3. En elev från varje aktörsgrupp träffas för att testa sina ståndpunkter och argument, (ca 9 elever grupp). 15 minuter. 

Lektion 3: Under rollspelet (60 minuter) 

1. Aktörsgrupperna samlas igen för att finslipa sina ståndpunkter, argument och anföranden. 15 minuter. 
2. Samrådsdagen genomförs enligt dagordning (ligger under rubriken Material ovan) och beslut tas för respektive case. 45 minuter. 

Lektion 4: Efter rollspelet (60 minuter) 

1. Gör övningarna Jämför argument och Vad hände i debatten om skogen? (slå gärna ihop till en övning, aktörs- och/eller tvärgrupper, summering i helklass). Cirka 30 minuter. 
2. Reflektion av Debatten om skogen. Enskild skriftlig (max 250 ord) eller inspelad muntlig (max 5 minuter) reflektion. Cirka 30 minuter. 

Mer om rollspel i undervisningen 

• Rollspel som didaktiskt verktyg inom samhällskunskap Roleplay as a didactic tool in Social studies : Alexander Mukka Nordlund Felix Wall 2020  
• Rollspel i Samhällskunskap – En studie om vad som påverkar samhällskunskapslärares möjligheter till att använda sig av rollspel och vad det innebär Role playing in social science, A study of what affects the ability of social science teachers to make use of role play and what it means : Andreas Hansson , 2018  
• Bordsrollspel i klassrummet: The table top classroom, Kristoffer Hermansson och David Schück, 2018  
• ”Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe”. En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod ”There is potential. We still play hangman”.An interviewstudy of pupils perception of role playing games as a teachingmethod ,Victor Engelmartin, 2018  
• Stockholms universitet har kurser i rollspel som pedagogiskt verktyg och lärande genom rollspel 

• Dela in eleverna i grupper. Varje grupp ska ha representanter från de olika aktörsgrupperna i rollspelet. 
• Låt eleverna diskutera och berätta om sina upplevelser, och om de har ändrat åsikt i någon fråga under spelet (och i så fall varför). 

• Vilka var deltagarnas upplevelser under rollspelet ”Debatten om skogen”?  
• Har eleverna ändrat åsikt i någon av de frågor som har diskuterats under spelet? Vilken i så fall – och varför? 

• Låt varje aktörsgrupp presentera tre argument för klassen. Läraren skriver upp argumenten för varje grupp på tavlan, så att man enkelt kan jämföra dem 
• Låt eleverna fundera kring de argument som tagits upp – är dessa argument känsloargument eller faktaargument? 
• Diskutera sedan: hur kan argumenten förbättras för att bli kraftfullare? 

• Varför är det debatt om skogen i Sverige, EU och världen idag?  
• Vilka hinder finns för att olika aktörer i samhället ska komma överens? 

Eleverna kan med fördel använda argumentationsmatrisen för att plocka isår och granska argument. 

Material 

Följande skrivna material används i rollspelet. Rollformulär och beskrivning av aktörsgrupper och case finns även på elevsidan. 

• Beskrivning av aktörsgrupperna 
• Beskrivning av casen 
• Rollformulär 
• Dagordning till rollspelet 

Förslag på upplägg för rollspelet

Utförligare instruktioner för lektion 2 och 3 finns i Genomför rollspelet.

Lektion 1: Innan rollspelet (60 minuter)

1. Gör övningen Tyck till om skogen (fyrahörnsövning). Eleverna får på ett enkelt sätt en bild av olika åsikter kring skogen. 10 minuter.
2. Visa eventuellt bildspelet Människan och skogen som en introduktion till olika relationer till skogen.  
3. Visa bildspelet Debatten om skogen för att guida eleverna i deras förberedelser inför rollspelet och se till att saker sker i rätt ordning. Bildspelet tar bland annat upp hur vi använder skogen idag och åsikter om vad vi ska använda skogen till. 20 minuter. 
4. Dela ut rollformulär till eleverna (se rubriken Material ovan) eller hänvisa eleverna till dokumentet på elevsidan. De får skapa sina roller, t.ex. ålder och personlighet, med hjälp av en tärning.  10 minuter. 
5. Dela in eleverna i olika aktörsgrupper: privata skogsägare, skogsbolag, allmänheten, miljöorganisationer, samer och myndigheter. Varje aktörsgrupp bör vara representerad och eftersom elevantalet varierar är det enklast att läraren sköter denna indelning. Beskrivningar av aktörsgrupperna finns ovan under rubriken Material, på elevsidan och i bildspelet Debatten om skogen. 
6. Eleverna slår tärning om vilken roll de har i aktörsgruppen. Ett tips är att eleverna också gör namnskylt till sin roll. 
7. Presentera de tre casen som aktörerna ska ta ställning till. 10 minuter. Casen finns beskrivna i ett dokument under Material samt i bildspelet Debatten om skogen. 

Lektion 2: Under rollspelet (60 minuter) 

Som lärare kommer du att agera spelledare i rollspelet. Spelledarens roll är att se till att rollspelet flyter på och fördela ordet under debatten.  

1. Eleverna söker information. 15 minuter. 
2. Aktörsgrupperna samlas för att ta fram tre ståndpunkter och argument för dessa, och utifrån dessa sätta ihop ett anförande till respektive case. 30 minuter.  
3. En elev från varje aktörsgrupp träffas för att testa sina ståndpunkter och argument, (ca 9 elever grupp). 15 minuter. 

Lektion 3: Under rollspelet (60 minuter) 

1. Aktörsgrupperna samlas igen för att finslipa sina ståndpunkter, argument och anföranden. 15 minuter. 
2. Samrådsdagen genomförs enligt dagordning (ligger under rubriken Material ovan) och beslut tas för respektive case. 45 minuter. 

Lektion 4: Efter rollspelet (60 minuter) 

1. Gör övningarna Jämför argument och Vad hände i debatten om skogen? (slå gärna ihop till en övning, aktörs- och/eller tvärgrupper, summering i helklass). Cirka 30 minuter. 
2. Reflektion av Debatten om skogen. Enskild skriftlig (max 250 ord) eller inspelad muntlig (max 5 minuter) reflektion. Cirka 30 minuter. 

Mer om rollspel i undervisningen 

• Rollspel som didaktiskt verktyg inom samhällskunskap Roleplay as a didactic tool in Social studies : Alexander Mukka Nordlund Felix Wall 2020  
• Rollspel i Samhällskunskap – En studie om vad som påverkar samhällskunskapslärares möjligheter till att använda sig av rollspel och vad det innebär Role playing in social science, A study of what affects the ability of social science teachers to make use of role play and what it means : Andreas Hansson , 2018  
• Bordsrollspel i klassrummet: The table top classroom, Kristoffer Hermansson och David Schück, 2018  
• ”Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe”. En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod ”There is potential. We still play hangman”.An interviewstudy of pupils perception of role playing games as a teachingmethod ,Victor Engelmartin, 2018  
• Stockholms universitet har kurser i rollspel som pedagogiskt verktyg och lärande genom rollspel 

För lektion 1 och 4, se Förbered för rollspelet.

Lektion 2 (60 minuter) 

Som lärare agerar du spelledare i rollspelet. Spelledarens roll är att se till att rollspelet flyter på och fördela ordet under debatten.  

1. Eleverna söker information för att kunna ta ställning. Se fliken Tips för källor till källkritik. 15 minuter. 
2. De olika aktörerna samlas i sina grupper (cirka tre elever per aktörsgrupp) för att ta fram tre ståndpunkter och argument för dessa för de tre olika casen. Utifrån ståndpunkter och argument formulerar de ett anförande (max 30 sekunder) för respektive case. Inför debatten kommer elevens aktörsgrupp att samla på sig underlag för de tre ståndpunkter som ska används i argumentationen under debatten. 30 minuter.  
3. Tvärgrupper: En elev från varje aktör träffas för att testa sina argument och ståndpunkter, (ca 9 elever grupp). 15 minuter. 

Lektion 3 (60 minuter) 

1. Aktörerna samlas igen i sina grupper för att finslipa sina ståndpunkter, argument och anföranden. 15 minuter. 
2. Välkommen till samrådsdagen! Alla aktörer (elever) är samlade och det finns en ordförande (läraren) som presenterar dagordningen och håller i mötet (debatten).  
3. Följ dagordningen. Vid §3, 6 och 9 lottar du som ordförande ut vilka två aktörsgrupper som ska presentera sina ståndpunkter. Detta för att spara lite tid för Samrådets genomförande. Om du har mycket tid finns det förstås möjlighet att låta alla aktörsgrupperna presentera sina ståndpunkter för varje case.  
4. Beslut ska tas på respektive case, ja eller nej, efter att en debatt har genomförts. Avslutas med omröstning, analog eller digital. 45 minuter. 

Tips för ordförande: Se till att ha en talarlista för att skriva upp i vilken ordning som eleverna ska komma till tals och för repliker på varandras ståndpunkter. Du behöver även föra anteckningar på de omröstningar som sker tex handuppräckning, Menti eller att ropa rakt ut. 

• Vilket case var lättast respektive svårast att ta ställning till? Motivera. 
• Vilka argument vägde tyngst eller var mest användbara i debatten? Motivera. 
• Vilken aktör utmärkte sig mest? Motivera. 

Mer om källkritisk granskning

• Fakta, fejk, fiktion (källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens), Thoam Nygren, 2019. 
• I projektet Nyhetsvärderaren samarbetar forskare, lärare och elever för att undersöka vilka nyheter som rör sig i svenska tonåringars nyhetsflöden och utveckla ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala miljöer. 
• Spelet Bad News Game går ut på att sprida fejkade nyheter. Spelet utformades ursprungligen tillsammans med forskare från Cambridge, och har i denna version anpassats till svenska förhållanden. Läs mer om bakgrund och den svenska versionen. 
• Guide för källkritik från Skolverket 
• Om källkritik från Internetsstiftelsen
• Om källkritik från Statens Mediaråd

Se Temafilm 5: Människan och skogen. Eleverna får reflektera utifrån frågorna under fliken Tips.

• Vad var mest och minst intressant i temafilmen? Motivera. 
• Vad var mest och minst oväntat i temafilmen? Motivera. 

Samla elevernas reflektioner kring diskussionsfrågorna på tavlan. Låt eleverna jämföra och diskutera de olika reflektionerna. Summera tillsammans i helklass.  

• Låt eleverna titta på bilden ovan – den finns också på elevsidan.  
• Bilden utgår från frågan: Vad ska skogen räcka till? Bilden används för att eleverna ska öva på att se en och samma fråga ur olika perspektiv. Personerna på bilden har olika roller, och olika åsikter om hur skogen ska användas. 
• Eleverna får fundera enskilt och sedan diskutera parvis. De kan ge förslag på nya alternativ om de tycker att det saknas. 
• Låt några elever berätta hur de tänker för övriga i klassen. 

Vilka olika intressegrupper kan de olika personerna på bilden tänkas tillhöra? 

• Privata skogsägare 
• Skogsbolag 
• Renskötande samer 
• Allmänheten 
• Miljöorganisationer 
• Myndigheter 

Fler övningar kring ekosystemtjänster hittar du i lektionspaketet Tjänster och gentjänster. 

Instruera eleverna att de får ställa sig i det av fyra hörn som bäst representerar hur de tycker om en viss fråga/påstående. Eleverna får tänka i en minut innan de ställer sig i ett hörn: 

• Hörn 1: Håller med 
• Hörn 2: Håller delvis med 
• Hörn 3: Håller inte med 
• Hörn 4: Eget förslag 

Låt hörnen vara desamma under varje runda så att eleverna håller reda på vilket hörn som är vilket och kan fokusera på påståendet. Hur många rundor som görs kan vara olika från klass till klass, men vi rekommenderar att ni gör minst fem stycken. 

När eleverna tagit ställning till ett eller flera påståenden, ta gärna en paus och diskutera parvis eller i helklass varför eleverna har valt som de har gjort så här långt. 

Exempel på påståenden

1 påstående per runda

• Behåll skogen som den är för den biologiska mångfaldens skull. 
• Sköt skogen så att människors naturupplevelser blir fler och bättre. 
• Avverka mindre för att rädda arter från att dö ut. 
• Plantera den sortens skog som binder så mycket kol som möjligt, för att motverka klimatförändringar. 
• Vi måste avverka mindre skog för att binda kol. Om skogen står kvar binder den kol på kort sikt, och vi behöver få ner utsläppen snabbt.  
• Vi måste avverka skog och istället ha ung växande skog som binder kol, för att motverka klimatförändringar på längre sikt. 
• Det är bra att bygga hus av trä istället för betong. 
• Det är viktigt att bevara så många djur- och växtarter som möjligt, inte bara för människors skull utan också för arternas skull. 
• Vi kan göra mer bioenergi av trä, så att vi kan ersätta olja och kol. 
• Vi ska få träden att växa snabbare så att vi får ut mer produkter från skogen. 
• Vi ska ställa om till ett mer hållbart skogsbruk genom att minska ner på antalet kalhyggen. 
• Produkter från skogen ska ha en lång livslängd. 
• Vi borde skapa en mer varierad skog som kan bromsa klimatförändringarna och bidra till att bevara mångfalden. 
• Vi ska inte gödsla skogen och använda snabbväxande trädsorter – det är inte bra för den biologiska mångfalden. 

Följande påståenden kan kopplas till olika ekosystemtjänster. Bokstäverna inom parentes är vilka ekosystemtjänster som främst kan kopplas till påståendet: K (kulturella), R (reglerande), F (försörjande) och S (stödjande).

• Skogen ska vara vacker, så att vi kan njuta av den. Därför kan vi inte ha kalhyggen överallt. (K)
• Vi måste lagra mer kol för att motverka växthuseffekten. Så plantera mer skog! (R)
• Vi måste använda skogen till att producera biobränsle, så att vi kan fasa ut olja och naturgas. (F)
• Vi måste spara så många djur- och växtarter som möjligt i skogen, inte bara för vår skull utan också för arternas egen skull. (S)
• Vi måste göra skogen mer tillgänglig för fler. Därför ska vi se till att det skapas fler företag inom naturturism. (K)
• Vi måste se till att skogsindustrin är fortsatt lönsam. Det är viktigt att det finns jobb. (F)

• Vilket påstående fick flest ”Håller med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Håller delvis med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Håller inte med”? 
• Vilket påstående fick flest ”Eget förslag”? 
• Skiljer sig klassens åsikter från samhällets i stort? 

Lektionspaketet Hur använder vi skogen? och avsnittet Debatten om skogen ger en bra grund för övningen.

Du kan variera genomförandet genom att använda olika typer av påståenden och alternativ:

• Minska ner antalet valmöjligheter för ett påstående så att eleverna har två eller tre eller alternativ istället för fyra. 
• Lyft fram två alternativ och styr eleverna mot ett dilemma, att valet är svårt och att inget alternativ riktigt känns ”rätt”. 
• Ställ två påståenden emot varandra så att eleverna måste välja det ena eller det andra. Du kan välja påståenden som ger en svart-vit bild, ett antingen eller, eller påståenden som liknar varandra så att eleverna kan behöva fundera lite längre över sitt val. 
• Använd svarsalternativen Håller med och Håller inte med på en skala, så kan eleverna ställa sig på en linje. Utomhus funkar det bra.

Dela in eleverna i grupper om tre till fyra personer. Presentera alternativen som eleverna har att ta ställning till:

1. Avverka skogen, men spara vissa delar av hänsyn till miljön

Det här är den vanligaste metoden av skogsavverkning i Sverige, och kallas trakthyggesbruk. Naturhänsyn innebär att man försöker bevara en del av den biologiska mångfalden, till exempel genom att spara en del döda och levande träd.

2. Avverka delar av skogen

Ett alternativ till trakthyggesbruk är avverka delar av skogen utan att skapa större kala ytor (s.k. kalhyggen). Dessa s.k. hyggesfria metoder ger generellt en mer varierad skog än trakthyggesbruket, till exempel när det gäller trädens ålder och antalet trädslag. Det finns inte så mycket forskning på hyggesfria metoder än, eftersom de är relativt nya och eftersom skogsförsök tar lång tid.

3. Bevara skogen som den är

Bevara allt. Det här alternativet innebär att skogen inte avverkas.

Elevgrupperna ska välja ett av alternativen och ta fram 2-3 argument som visar varför de väljer detta alternativ. Tipsa eleverna att stötta varje argument med minst ett faktum/en källa för att stärka argumentationen. Verktyget Argumentationsmatrisen är en bra hjälp i det här steget. Skriv ut matriserna, en per elev, eller låt eleverna fylla i den pdf som ligger på elevsidan för den här övningen. Matrisen går att fylla i digitalt. 

Nästa steg är att låta eleverna planera en 2–3 minuter lång pitch där de presenterar vilket alternativ de har valt och vilka argument som ligger till grund för detta val. Låt gärna eleverna använda en storyboard för att planera sin pitch och skriva ett manus. Du som lärare kan godkänna manus och storyboard innan eleverna börjar filma. Detta höjer kvaliteten på filmen och gör att eleverna behöver reflektera kring hur de gör sin film. 

Pitchen spelas in när den är klar. Eleverna kan t.ex. filma med mobiltelefoner. Ofta har eleverna själva ganska bra koll på hur man kan filma och snabbt redigera filmer i telefonerna. 

Avsluta med att visa filmerna för klassen. 

• Vilket av alternativen var mest populärt att argumentera för? Varför? 
• Vilket av alternativen var minst populärt att argumentera för? Varför? 
• Hur byggde de olika grupperna upp sina argument? Spelade argumenten på förnuft – eller känsla? 
• Vilket argument påverkade eleverna mest? Varför? 
• Vilket argument påverkade eleverna minst? Varför? 

• Ni kan skicka in elevernas pitchar till SLU:s tävling. Vinnarna får bestämma vad som händer med en faktisk bit skog.  
• Kombinera gärna övningen med argumentationsövningen Styr upp argumenten och/eller framtidsövningen Framtiden 2050: filmen. 
• Du kan låta eleverna spela in sig själva och/eller presentation av pitch med hjälp av skärminspelningsverktyg till exempel Screencastify, Screencast O´Matic, Nimbus eller liknande digitala verktyg/applikationer. 

Låt eleverna diskutera, i mindre grupper, kring vad vi kan använda skogen till. Använd gärna begreppet tjänst för att starta upp en process kring det begrepp lektionspaketet handlar, alltså ekosystemtjänster. Bilden kan användas som ett hjälpmedel för att komma igång och starta upp en diskussion. Låt eleverna dela upp sina förslag i olika grupper som de själva funderar ut t ex mat, byggmaterial eller annat. Summera i helklass eller låt olika par/grupper jämföra varandras resultat. Diskutera likheter och skillnader mellan olika gruppers resultat.

• Vilka tjänster saknas i bilden?
• Vilken tjänst tror du är vanligast i skogen? Vad används den mest till?
• Diskutera vad en björntjänst är. Ge ett exempel på en björntjänst. Att överexploatera ett område genom att öka turismen i ett naturreservat eller att skapa mountainbike-vägar genom skyddsvärdskog kan ses som en björntjänst. Ett aktuellt exempel är Blanktjärn i Vålådalen där turismtrycket har blivit för stort (för mer sök på Blanktjärn Vålådalen Naturvårdsverket). Världens äldsta träd – Old Tjikko, en gran med rötter som är 9550 år gamla – håller på att dö.

Som lärare kan du också välja ut egna bilder, ge varje grupp en egen bild att diskutera kring eller låta eleverna själva ta en bild på sin mobil som de diskuterar kring. Denna uppgift kan grunda sig i en bildläxa där eleverna ska gå ut och fota naturen och sedan ta med sig den till nästa lektion. Utifrån elevernas egna bilder kan de själva fundera över ”tjänster” som de kan komma på.

Övningen består av två delar, en där eleverna tar en egen promenad i närheten av där de bor och en del där de sammanställer sitt resultat under en till två lektioner. När eleverna sammanställer sitt resultat kan du som lärare även träna eleverna i vetenskapligt arbetssätt. De redovisar då enligt en mall där rubrik/inledning/hypotes/frågeställning/teori/metod och material/diskussion ingår. Sammanställningen kan utföras skriftligt som en rapport eller i en posterutställning, en film eller en powerpoint-presentation.

60 minuter för den enskilda promenaden och 60-80 minuter för att sammanställa resultaten.

• Är någon av ekosystemtjänsterna hotade på grund av oss människor? Vilka? Motivera?
• Hur kan vi skydda ekosystemtjänster i vår närhet?
• Vilken roll har ekosystemtjänsterna i aktuella samhällsfrågor  (klimatförändring, pandemineffekter etc)?
• Finns brister i denna metod? Förbättring av metoden?
• Vad kommer eleverna att ta med sig efter att de gjort denna övning? Varför?

Om du har möjlighet är det bra att ta en kort promenad ute tillsammans med eleverna så att ni kan bekanta er med ekosystemtjänster i skolans närhet. Denna promenad utförs förslagsvis lektionen efter du haft en teorigenomgång kring ekosystemtjänster och lektionen innan eleverna ska göra sin egen promenad.

Ekosystemtjänstpromenaden kan med fördel kombineras med övningen Smaka på skogsbad.

Låt eleverna planera sitt Skogsbad på skolan under en lektion. Varje elev väljer ett skogs- eller parkområde att promenera i. Eleverna ska stanna vid några platser under sin promenad/sitt skogsbad. Platserna går att välja under tiden man promenerar. Vid varje plats genomförs en av punkterna:
• Stanna och lyssna!
• Stanna och känn på naturens olika delar, en trädstam eller markens struktur. Du kan gå barfota om vädret tillåter för att känna marken genom dina fötter.
• Stanna, blunda och lukta!
• Summera dina intryck från ditt skogsbad tyst för dig själv.

Planera för att lägga mellan 10 och 60 minuter. Bäst effekt fås om man låter skogsbadet ta mer än 45 minuter.

Effekter som man kan få är minskad stress, minskade impulser för aggressivitet och depression, minskad puls och sänkt blodtryck. Immunförsvaret kan också stärkas genom att man påverkas av trädens kemiska ämnen, fytoncider.

Det finns inga farliga bieffekter av att ta ett skogsbad.

• Hur upplevde du ditt skogsbad?
• Vilka ljud hörde du? Vad kände du på? Hur kändes det? Vad kände du för dofter?
• Vilka fördelar finns med att använda sina sinnen i skogen?

Om du som lärare vill kan du välja ett område som är nära skolan, det kan vara ett skogsområde eller en park i staden. Där kan du sätta upp skyltar vid platser som du valt ut. På dessa platser stannar eleven, läser instruktionen och genomför upplevelsen.

Övningen kan med fördel kombineras med övningen Ekosystemtjänster nära dig.

Eleverna får träna sin förmåga att tolka olika sorters diagram som kan kopplas både till fotosyntesen och klimatet. De får fundera och diskutera tillsammans innan du som lärare summerar i helklass. Du kan låta eleverna skriva korta reflektioner som kan ge tips om vilka diagram som kan vara svåra att tolka. Du kan även låta dem själva få presentera sina tankar inför klassen på en slide i en power point–presentation. 

Källa diagram 1: Global Monitoring Laboratory 

Källa diagram 2: Skogsskötselserien, Skogsstyrelsen (illustration: SLU, förlaga Peter Roberntz)

• Vid vilken temperatur fungerar fotosyntesen bäst? 
• Vad kan det innebära för en växt och dess material om de tillväxer snabbt/för snabbt? 

Ta gärna fram genomskärningar av olika stammar och diskutera med eleverna hur man kan urskilja årstiderna på dessa stammar. Hur har sommaren sett ut? Bilder kan hittas på nätet, sök på ”genomskärning träd”. 

Vi har länge antagit att växterna blir effektivare i sin fotosyntes med en ökad temperatur. Det är inte hela sanningen, detta är ett viktigt och spännande ämne att låta eleverna diskutera. Vi har även antagit att en ökad halt av koldioxid i atmosfären är gynnsamt för växternas fotosyntes. 

Exempel på hur fotosyntesen har påverkats av den ökade temperaturen: 

• Fakta skog från SLU (pdf) 
• Nyhet från Umeå universitet

Exempel på hur växter påverkas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären: 

• Nyhet från Umeå universitet

 Exempel på mer avancerad läsning om fotosyntesen från HHMI BioInteractive: 

• Animerad film  
• Arbetsblad
• Klassrumsmaterial   

I denna övning kan man med fördel samla klassen till att fundera kring fotosyntesen tillsammans innan man låter eleverna arbete två och två eller i mindre grupper. Att de senare diskuterar hur fotosyntesen fungerar ger en bra repetition innan de ska diskutera filmen innehåll. Filmen Skogen, klimatets egen dammsugare, kan visas gemensamt eller att eleverna själva tittar på sina egna datorer. Efter filmen ges tid till att fundera kring både innehåll och budskap. Avsluta med en gemensam reflektion på det som kommit upp i de olika gruppernas diskussioner.

• Hur ger skogen klimatnytta åt planeten?
• Hur tänker du kring liknelsen att skogen är en dammsugare med möjlighet att byta påse på?
• Hur kopplar du begreppen kolkälla, kolsänka och kollager till skogen?
• Hur tänker du kring dammsugarens anpassning till den biologiska mångfalden? Fördelar? Nackdelar?
• Vilket budskap har filmen?
• Vilken är avsändaren i filmen dvs vem har gjort filmen?

Denna övning görs med fördel tillsammans med övningen Fotosyntesen – en viktig process.

Övningen är planerad som en laborationsgenomgång där du som lärare handleder eleverna, med hjälp av detta bildspel. Lärarstöd finns i bildspelets anteckningsfält. Ni diskuterar fram olika lösningar på hur man kan ta reda på om en växt lever.   

Bildspelet innehåller följande delar: 

• Eleverna får börja med att diskutera om de kan hitta några bevis för att en växt lever
• Visning av infografikfilmen Fotosyntes och cellandning
• Diskussion kring växtens olika processer under dagen och natten 
• Vilka samband finns mellan koldioxid och kolsyra? 
• Hur kan ett försök se ut som testar om en växt lever? 
• Metodbeskrivning 
• Extrauppgift: mikroskopering 

Följande material behövs

För lärardemonstrationen:

• Kolsyrat vatten
• Kranvatten
• Två bägare
• Sugrör
• BTB​

För elevförsöket:

• 3 provrör per grupp
• Korkar till provrör
• Provrörsställ
• Vattenlevande växt
• Kranvatten
• BTB
• Ljuskälla (sol, lampa) 
• Mörker (aluminiumfolie, kartong, skåp) 

• Lever en växt?​ 
• Hur gör växten på dagen när det finns solenergi?​ 
• Hur gör växten på natten när det inte finns solenergi?​ 
• Hur kan vi visa vad växten gör med och utan solenergi? 
• Vilka resultat fick du av försöket?​ 
• Vilken metod använde du för att visa det?​ 
• Hur kan metoden förbättras? 

• Ni kan med fördel samverka med t ex kemiämnet kring denna laboration, och fördjupa er i jämviktsreaktioner.
• Om laborationen görs i naturkunskap 1b eller 1a1 kan koppling till klimatproblematik vara en annan ingång. Hur påverkas växters fotosyntes av en ökad värme (lampan i försöket gör provrören för varma), kyla (både is och ljus runt provrör) eller annat som kan vara intressant att lägga till.  

Låt eleverna gissa vad som är vanligast att känna inför skog, positivt eller negativt, via handuppräckning eller digitalt. Låt sedan eleverna testa själva genom att välja ut fem olika känslor från övningen som de förknippar med skogen. De kan kryssa i ett papper, markera i detta pdf-dokument och på elevsidan eller markera på nätet i en Menti . Sammanfatta resultatet i ett ordmoln som ni sedan diskuterar i helklass.

• Vad förvånar eleverna mest?
• Vad förvånar eleverna minst?
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen skulle ha sett ut för 50 år sedan?
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen kan se ut om 50 år?

Övningen passar också bra att göra i samband med temat Människan och skogen och särskilt tillsammans med lektionspaketet Hur använder vi skogen?.

Övningen innehåller en film på ungefär 18 minuter och tillhörande reflektionsfrågor. Se filmen Bröllopsfotot (på SLU:s playkanal) tillsammans eller låt eleverna se den själv.  

Låt eleverna skriva ned sina tankar kring orden finskog och fulskog innan de ser filmen. Vad tänker eleverna om ordet finskog? Vad tänker eleverna när de hör ordet fulskog? 

 Efter filmen får eleverna reflektera, först själva och sedan tillsammans med någon kompis. Har de ändrat sin uppfattning om finskog och fulskog efter att de har sett filmen? Låt dem skriva ner sina tankar och sedan reflektera över sina tankar tillsammans med någon.

• Vad förvånar eleverna mest?  
• Vad förvånar eleverna minst?  
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen skulle ha sett ut för 50 år sedan?  
• Hur tror eleverna att resultatet på övningen kan se ut om 50 år i framtiden?  
• Vilka tycker att ett kalhygge är en finskog?  

Efter att eleverna har sett filmen Bröllopsfotot och reflekterat kan det vara intressant att göra övningen Finskog och fulskog. 

Visa concept cartoon-bilden via projektor, eller låt eleverna titta på dem själva på utskrivna bilder eller via elevsidan. Låt eleverna fundera enskilt och sedan diskutera parvis. Eleverna kan ge förslag på nytt alternativ också om de anser att det saknas. Låt några elever berätta hur de tänker för övriga i klassen.   

Åsikterna på bilden:

•  Skogsbolaget: Skogen var avverkningsmogen! Nu kommer snart ny skog att växa upp.  
• Farmor och farfar som äger skogen: Det är bra med ett hygge! Här kan vi snart plocka massor med hallon! Dessutom har vi fått betalt för virket vi tagit ut.  
• Grannarna: Vi oroar oss för hur detta kommer att påverka vår skog. Kommer det att blåsa ned fler träd, eller vad kommer att hända?  
• Fågelskådare: Vi vill ha kvar familjen lavskrika! Var ska nu lavskrikan ta vägen?   
• Älgjägare: Nu blev det enkelt att fixa till älgpass! Dessutom får älgarna mer bete när sly växer upp på hygget.   

• Hur tänker eleverna kring de olika åsikterna som presenteras? 
• Saknar de någon åsikt? Vilken i så fall? Varför då?  

Gör gärna denna övning i samband med att klassen ser filmen Bröllopsfotot (Finskog och fulskog).

Gå in på Taxwebb och klicka vidare till temat biologisk mångfald. Dela in eleverna så att alla eller delar av de 21 länen granskas. Övningen gynnas av diskussion, så det kan vara en fördel att låta eleverna arbeta i mindre grupper. Genom att klicka på länet får eleverna fram ett diagram där länets biologiska mångfald beskrivs med hjälp av olika grafer. Ladda ner bildspelet Biologisk mångfald i olika län, och förklara med hjälp av det hur eleverna ska läsa diagrammen. Låt dem beskriva hur andelen gammal skog, död ved och äldre lövskog har förändrats under de senaste 25 åren. Hur kan dessa tre beskrivningar visa hur den biologiska mångfalden ser ut? Summera i helklass.  

Hur gammal är en gammal skog i Sverige?

Beståndsålder är >140 år i barrskog, den boreala regionen. Den biologiska mångfalden behöver ännu äldre träd. En havsörn behöver till exempel ett träd som är äldre än 350 år för att bygga ett bo i.   

Vad betyder död ved?

Död ved ger olika effekter på biologisk mångfald beroende på var den ligger. På ett hygge kan det medföra att det blir mycket granbarkborre. I en gammal skog kan andra arter gynnas, som svampar och insekter.  

Hur gammal är en äldre lövskog?

Om lövskogen är äldre än 60-80 år är den gammal.  

 Riksskogstaxeringens webbsida presenterar mätningar från 1980-talet till 2018 vilket är ett kort intervall när man studerar förändringar av den biologiska mångfalden. För att studera den biologiska mångfalden i gammal skog bör man utgå ifrån vilka arter som fanns i skogen före 1850. Efter 1850 har nya arter introducerats och skogsbruket förändrats.  

Det kan se ut som att allt blir bättre och att det inte borde vara några problem med tillgång på exempelvis död ved, men graferna omfattar inte tiden innan 1900 (faktiskt endast efter 1985).  

Gå in på din lokala länsstyrelse (via lansstyrelsen.se) och se vad ert län arbetar med för att bevara den biologiska mångfalden.  

Här tränas eleverna i att möta ett textinnehåll som förhoppningsvis utmanar dem. Forskning visar att elever gärna väljer texter som de känner igen – eller innehåller samma åsikter som de själva har. Därför väljer de gärna bort de mer komplicerade och texttunga artiklarna. 

I denna övning får eleverna arbeta med en vetenskaplig text, Climate tipping points – too risky to bet against (Lenton m.fl., Nature 2019). Du som lärare kan erbjuda stöttning, men de kan även ta hjälp av en klasskompis för att ta sig igenom och försöka förstå hur artikelns innehåll presenteras. 

Beroende på hur du som lärare vill arbeta med texten kan du välja olika vägar. Här är ett exempel: 

• Se kort film om tröskelvärden (1,5 min) som en introduktion – What is a climate tipping point. 
• Diskutera i helklass kring vad begreppet tröskelvärden (eng. tipping points) betyder. 
• Läs delar av artikeln tillsammans. Låt eleverna läsa första sidan i artikeln och diskutera sedan innehållet i helklass. 
• Låt eleverna enskilt läsa hela artikeln och sedan arbeta med frågorna på elevsidan. Till sin hjälp har de en lista med begrepp.
• Summera i helklass. 

• Vad är elevernas allmänna intryck av artikeln? 
• Hur gör eleverna när de hittar en vetenskaplig artikel på nätet? Klickar de vidare eller försöker de läsa den? 
• Hur tänker eleverna kring att öva sig i att läsa forskningsartiklar? 
• Hur använder elever vetenskapliga artiklar? Är det skillnad om de får en artikel i pdf-format eller en i webb-format? Läser de artikeln eller klickar de vidare? 

• Klicka gärna in på denna artikel som handlar om olika tröskelvärden. Där ges en bra bild av begreppet som kan användas vid diskussion i helklass. 
• Johan Rockström pratar om tröskelvärden  
• Samarbeta gärna med engelskan för att förstärka vetenskaplig text i engelskämnet. Ett samarbete kan även ge eleverna mer tid till att arbeta med artikeln. 
• I artikeln Is the time ripe for personal carbon allowances? av professor Francesco Fuso Nerini från KTH (Nature, augusti 2021) diskuteras personliga klimatbudgetar. Forskare fokuserar bland annat på hur olika appar kan hjälpa individen att klimatanpassa sitt liv genom att skapa personliga klimatbudgetar. 

Övningen utförs i grupp där eleverna ska försöka att plocka isär och sedan sätta ihop konsekvenser av olika skeenden i samhället som uppstår på grund av klimatförändringarna. De använder en tabell för att strukturera upp arbetet. 

1. Dela in klassen i grupper om max fyra elever i varje grupp. 
2. Utse en ordförande och en sekreterare (kan även vara rullande så att alla måste anteckna). 
3. Summera övningen i helklass. 
4. Låt eleverna skriva en kort reflektion i slutet av lektionen. Denna reflektion kan användas som en introticket nästa lektion för att samla upp elevernas upplevelse av övningen. 

• Hur påverkas människors hälsa av klimatförändringen? 
• Hur påverkas människors migration av klimatförändringen? 
• Hur påverkas konflikter mellan människor av klimatförändringen? 
• Hur påverkas social och politisk stabilitet av klimatförändringen? 
• Hur påverkas internationella samarbeten av klimatförändringen? 

Artikeln Climate and social justice från UNESCO ger stöd till diskussion om klimat och social rättvisa. 

Låt eleverna diskutera två och två kring varför vi ska använda biobaserade råvaror. Möjliga svar kan vara: Förnyelsebara, klimatsänka, svensk råvara, egenproduktion, skapa fler arbetstillfällen men även ersätta fossila produkter nationellt och globalt, minska beroende av andra, bättre koll på produktionskedjan, bättre koll på arbetsförhållanden. Använd gärna punkterna under fliken Diskussion för att dela upp diskussionen. Summera tillsammans i helklass.

Vilka effekter skulle vi som land få om vi ersätter fossila råvaror med biobaserade råvaror?

Diskutera utifrån olika perspektiv:

• Ekologiskt – hur kan våra marker påverkas?
• Ekonomiskt – hur skulle landets ekonomi kunna påverkas?
• Socialt – hur kan olika grupper av människor påverkas?