Framtidsscenarier

Innan ni börjar arbeta med scenarierna, se gärna till att eleverna har fått lite bakgrundsfakta, exempelvis genom att gå igenom bildspelet om cirkulär bioekonomi. Om det behövs kan det också vara bra att prata lite med eleverna om:

1. vad ett scenario är
2. att det är forskare som baserat på kunskap har tagit fram dom här scenarierna kring hur framtiden kan tänkas bli

När du delar ut scenarierna, låt gärna eleverna börja med att bekanta sig med texterna och illustrationerna. Förslag på upplägg för att låta eleverna bekanta sig med sina scenarier:

1. Låt eleverna i lugn och ro läsa igenom scenarierna.
2. Be eleverna stryka under svåra ord och begrepp i texten.
3. Låt eleverna göra en ordlista med begreppens betydelser.
4. Låt eleverna sitta i grupper (med andra elever som läst samma scenario) och tillsammans prata igenom vad scenariot innebär.
5. Om det finns tid: ge gärna eleverna några frågor om texterna som de ska besvara. Förslag på frågor:

• Vad jobbar människor med 2050 enligt det scenario du har läst?
• Hur bor människor 2050 enligt det scenario du har läst?
• Vad äter människor 2050 enligt det scenario du har läst? Hur produceras maten?
• Hur reser människor 2050 enligt det scenario du har läst?
• Hur ser det ut i resten av världen 2050 enligt det scenario du har läst?

När du som lärare känner att eleverna förstår sina scenarion, så kan ni gå vidare och arbeta med någon av scenarioövningarna:

• Framtiden 2050: Brevet från framtiden
• Framtiden 2050: Affisch om framtiden
• Framtiden 2050: Framtidsfilm

Efterarbete efter scenarioövningarna

• Ge gärna eleverna utrymme att få en förståelse inte bara för den/de scenarion de själva arbetat med utan även de övriga scenarierna.
• Ge gärna utrymme för reflektioner kring scenarierna, avsluta t ex gärna genom att låta eleverna prata om reflektionsfrågorna i grupper, och gärna i tvärgrupper med dem som arbetat med andra scenarier än vad de själva har gjort.

• Vad jobbar människor med 2050 enligt det scenario ni har läst?
• Hur bor människor 2050 enligt det scenario ni har läst?
• Vad äter människor 2050 enligt det scenario ni har läst? Hur produceras maten?
• Hur reser människor 2050 enligt det scenario ni har läst?
• Hur ser det ut i resten av världen 2050 enligt det scenario ni har läst?

Utöver de scenarioövningar som vi har tagit fram kan du gärna ta ut svängarna och hitta på egna övningar och sätt att bearbeta scenarierna. Här är några förslag:

• Låt eleverna skapa en teaterföreställning baserat på scenarierna.
• Bygg modeller av olika framtidssamhällen.
• Håll diskussionsseminarier där eleverna får samtal om framtiden utifrån scenarierna.
• Låt eleverna göra undersökningar och intervjua olika personer om hur de tror framtiden blir.
• Plan för genomförande! Låt eleverna fundera på olika sätt som dessa framtidsscenarion kan bli verklighet (exempelvis genom lagar, reklamkampanjer, internationella överenskommelser m.m.)

För att få individuellt examinerande underlag kan du gärna ge eleverna en skriftlig reflektionsövning efter att de arbetat med scenarierna.

Många elever idag är oroliga för framtiden, ge gärna utrymme för eleverna att reflektera kring hur framtiden kan bli. Här kan denna typ av positiva framtidsscenarion vara en hjälp för eleverna att se att en hållbar framtid skulle kunna vara möjlig. Prata gärna med eleverna om sådant som redan görs och positiva nyheter, exempelvis nya hållbara innovationer.

Skriv ut framtidsscenarierna, eller låt eleverna ladda ner sitt scenario digitalt på elevsidan. Ha gärna lite finare brevpapper tillgängligt, om eleverna ska skriva för hand.

1. Ge varje elev ett framtidsscenario.
2. Se till att eleverna har tillgång till elevinstruktionerna för övningen.
3. Låt eleverna skriva sitt brev. Eleverna kan antingen skriva brevet för hand, eller på dator. Du som lärare bedömer hur lång tid som eleverna behöver.

Efter att eleverna skrivit breven – dela in dem i grupper utifrån vilket scenario de hade. Låt gärna eleverna läsa upp/läsa varandras brev, om det passar elevgruppen. Låt grupperna diskutera och jämföra följande frågor:

• Uppfattade vi scenariot lika?
• Vilka var skillnaderna och likheterna mellan hur våra brev var skrivna?
• Skulle vi vilja leva i ett sånt här samhälle? Varför/varför inte?

Efter diskussionen kan eleverna sitta i tvärgrupper med minst en representant från varje scenario. Låt varje representant beskriva sitt scenario och återberätta sitt brev. Låt tvärgrupperna svara på frågor som:

• Vilket scenario skulle man helst vilja leva i? Varför?
• Hur realistiska är dessa scenarion?
• Hur tror vi att framtiden blir?

• Hur skulle det kännas att leva i ett sånt samhälle som beskrivs i de olika scenarierna?
• Vilka skulle konsekvenserna bli för exempelvis företag, privatpersoner och staten?
• Hur troligt tror ni att det är att samhället blir så här?
• Förekommer något av det som beskrivs i framtidsscenariot i vårt samhälle redan idag? Exempel på det?
• Hur tror ni framtiden blir?
• Vilket av scenarierna tror ni är mest troligt? Varför eller varför inte?
• Vilket framtidsscenario skulle ni helst vilja leva i?

En variant på uppgiften kan vara att låta eleverna läsa varandras brev – och skriva svar – så att de brevväxlar med varandra.

Alternativt låter du eleverna presentera sitt brev på det sätt som de tycker bäst passar in på just deras scenario (t ex vlogg, handskrivet, i chattmeddelandeform osv).

För mer avancerad uppgift: Låt eleverna arbeta med de scenariotexter som KTH tagit fram.

• Dela in eleverna i fyra grupper, en grupp för varje scenario. (Eller låt flera grupper arbeta med samma scenario om du tror det passar klassen med mindre storlek på grupperna. I så fall kan det vara exempelvis åtta grupper, dvs två grupper/scenario.)
• Ge varje grupp ett scenario.
• Låt grupperna läsa igenom sina scenarier.
• Säg åt grupperna att stryka under svåra ord/begrepp och göra en ordlista där de förklarar begreppen.
• Låt därefter eleverna göra en poster/affisch där de presenterar sitt scenario. Affischen ska innehålla reflektioner kring:
  • Hur hållbar är framtiden i scenariot (miljömässigt, socialt, ekonomiskt)?
  • Hur lever individer i samhället/hur ser vardagen ut?
  • Hur är situationen globalt?

Tanken är att eleverna ska få skapa postern fritt utifrån sina scenarion och ovanstående frågor. Men om eleverna behöver mer ramar och instruktioner för uppgiften så kan du som lärare dra upp mer riktlinjer för vad som ska ingå i postern. Förslag på kategorier man kan be eleverna att få med i sin poster:

• Jobb: Vad jobbar människor med år 2050?
• Bostad: Hur bor människorna är 2050?
• Mat: Vad äter man år 2050?
• Mat: Hur skaffar man mat år 2050?
• Transport: Hur reser man år 2050?
• Konsumtion: Vad konsumerar man och hur år 2050?
• Världen: Hur ser det ut i resten av världen år 2050?

Avsluta gärna med en poster-vernissage. Här kan alla grupper få berätta om sina posters och hur de tänkte när de gjorde dem. Vernissagen kan också bli ett bra tillfälle att prata om reflektionsfrågorna som är kopplade till övningen.

• Hur skulle det kännas att leva i ett sånt samhälle som ert scenario beskriver?
• Vilka skulle konsekvenserna bli för exempelvis företag, privatpersoner och staten?
• Hur troligt tror ni att det är att samhället blir såhär?
• Förekommer något av det som beskrivs i framtidsscenariot i vårt samhälle redan idag? Exempel på det?
• Hur tror ni framtiden blir?
• Vilket av scenarierna tror ni är mest troligt? Varför eller varför inte?
• Vilket framtidsscenario skulle ni helst vilja leva i?

• Både begreppslistan och posters/affischer kan samlas in för att användas som bedömningsunderlag.
• En möjlighet kan vara att låta eleverna göra digitala affischer istället.
• För mer avancerad uppgift: låt eleverna arbeta med de scenariotexter som KTH tagit fram.

• Tidsåtgången för övningen kan variera, men cirka 60–180 minuter är rimligt.
• Skriv ut framtidsscenarion och instruktionerna för filmen, eller gör dem tillgängliga för eleverna digitalt via elevsidan.
• Se till att det finns utskrivna storyboards eller låt eleverna ladda ner dem digitalt från elevsidan.
• Se till att det finns möjlighet för elever att filma (t ex med egna mobilkameror).
• Ha gärna snacks till filmvisningen – ett förslag här är ekologiska popcorn.

Länk till storyboard som pdf.

• Dela upp eleverna i grupper och låt varje grupp arbeta med varsitt scenario. Om man vill ha mindre grupper kan man ha två grupper per scenario.
• Börja med att eleverna får fördjupa sig i sitt scenario och söka mer information, exempelvis vad en bytesekonomi innebär.
• Varje grupp ska sedan göra en liten film om hur framtiden kommer att bli utifrån sitt scenario. Antingen kan de få väldigt kort tid på sig (t ex 20 min under en lektion) att göra själva filmen, eller så gör man en större uppgift av det och låter eleverna arbeta med manus, storyboard, ordna rekvisita, klippa filmen efteråt och så vidare. I så fall kan 1–2 lektioner gå åt till att göra filmen. Om eleverna får mer tid på sig för övningen så kan det vara bra att först låta eleverna göra ett manus och en storyboard som du som lärare kan titta på och godkänna innan eleverna börjar filma. Detta höjer kvaliteten på filmen och gör att eleverna behöver reflektera kring hur de gör sin film. Eleverna kan t ex filma med mobiltelefoner. Ofta har eleverna själva ganska bra koll på hur man kan filma och snabbt redigera filmer i telefonerna. Sedan kan filmerna presenteras med en filmvisning (det brukar vara poppis att bjuda på popcorn då)Filmen ska:
• visa det framtidsscenario som gruppen fått sig tilldelat
• vara 2–5 minuter lång
• gärna vara rolig.

I samband med filmvisningen, låt gärna eleverna reflektera kring varje scenario:

• Hur skulle det kännas att leva i ett sånt samhälle som ert scenario beskriver?
• Vilka skulle konsekvenserna bli för exempelvis företag, privatpersoner och staten om ert scenario blev verklighet?
• Hur troligt tror ni att det är att samhället blir såhär?
• Förekommer något av framtidsscenariot i vårt samhälle redan idag? Exempel på det? (kan vara t ex bilpooler, bo i kollektiv eller människor som lever med självhushållning)

Avsluta med en reflektion där eleverna får fundera kring:

• Hur tror ni framtiden blir?
• Vilket av scenarierna tror ni är mest troligt? Varför/varför inte?
• Vilket framtidsscenario skulle ni helst vilja leva i? Varför/varför inte?

Om du vill utmana eleverna, tipsa dem även om KTH:s scenarier.