Arter och ekosystem

Se Temafilm 3: Biologisk mångfald. Eleverna får svara på flervalsfrågor och sedan reflektera utifrån frågorna under fliken Tips. Det fetmarkerade alternativet är rätt. 

Hur många av skogens arter är rödlistade? 

• a) 200 stycken
• b) 2 000 stycken
• c) 20 000 stycken

 Varför behövs biologisk mångfald för oss människor? 

• a) vi behöver bli myggbitna på sommaren
• b) vi har rätt att ha blommor i vår trädgård och att plocka hallon
• c) vi behöver få rent vatten och insekter som pollinerar våra grödor

• Vad var mest och minst intressant i temafilmen? Motivera. 
• Vad var mest och minst oväntat i temafilmen? Motivera. 

Samla elevernas reflektioner till frågor att diskutera på tavlan. Låt eleverna jämföra och diskutera de olika reflektionerna. Summera tillsammans i helklass.  

Genomför övningen i helklass och ställ frågan: Är alla arter lika viktiga?. Låt eleverna parvis välja tre arter och diskutera vilken som är viktigast. Sammanställ elevernas val och låt dem beskriva sina resonemang. Diskutera med eleverna om det går att bestämma vilken art som är viktigast och för vem arten ska vara viktig.

Övningen avslutas med en summering: Alla arter är viktiga för en biologisk mångfald, ekosystemtjänster och stabila ekosystem. Arter kan vara viktiga för sig själva och det är inte säkert att vi människor har kunskap om artens betydelse.  

För att starta en diskussion kan arter som eleverna känner till användas, exempelvis: 

• Är fästingen en viktig art?   
• På vilka sätt är skarven en viktig art? 
• Är prästkrage en viktig art? 
• Människan har stor påverkan för många arter. Men hur är det med människan, varför finns hen?  

Ta även exempel som eleverna troligen inte känner till för att visa på mångfald: 

• Är knappnålslav eller nematod viktiga arter? 

Det kan vara svårt för eleverna att förstå varför alla arter är viktiga, men deras förståelse vidgas genom att diskutera tillsammans. Genom att presentera bildspelet Biologisk mångfald kommer elevernas förståelse att öka.  

Ett lästips och en bok som alla behöver ett eget exemplar av, är Skyddsvärd skog: naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning av Johan Nitare (red.), (Skogsstyrelsen 2020).  

Övningen är planerad som en laborationsgenomgång där du som lärare handleder eleverna, med hjälp av detta bildspel. Ni diskuterar olika perspektiv kopplade till biologisk mångfald och naturligt urval. Innehållet i bildspelet följer samma innehåll som en rapport, det vill säga en uppgift (frågeställning), syfte, metod, resultat och diskussion. Bildspelets innehåll finns i punktform nedan. Lärarstöd finns i anteckningar i presentationen. 

Bildspelet innehåller följande delar:

• Frågeställning: Vilken betydelse har genetisk variation för den biologiska mångfalden? 
• Fakta: infografikfilmen Så funkar biologisk mångfald
• Uppgift och Syfte 
• Material och Metod 
• Resultat 
• Diskussion 

Materiel

• Dagstidningar (gärna en per elev)
• Saxar (gärna en per elev)
• Häftmassa
• Tre olika bakgrunder t ex svart vägg (skärm, plansch), grå vägg (skärm, plansch), vit (whiteboard) 

• Vad innebär naturligt urval?  
• Hur påverkas organismer av naturligt urval? 
• Hur påverkas det naturliga urvalet vid klimatförändringar? Försök ge något konkret exempel på någon/några organismer som kan drabbas av klimatförändringarna mer än andra.

Här kan invasiva arter vara viktigt att ta upp och koppla detta till hur den biologiska mångfalden påverkas av dessa organismer.  

Fragmentering av biotoper är en annan viktig faktor att belysa. Hur drabbas den biologiska mångfalden av mindre ytor, ej sammanhängande ytor etc? 

Dessa instruktioner finns även på elevsidan. Utgå från tallplantor och låt eleverna diskutera hur de påverkas av att antalet rådjur i skogen förändras från två till fem. Låt eleverna sedan fundera vad som händer i ekosystemet om en jägare kommer förbi och skjuter hälften av rådjuren. Nästa steg är att föra in en art till, vargen. Vad händer med antalet rådjur om en varg skaffar sig ett revir i skogen? Vad händer då med antalet tallplantor? Vad händer i ett ekosystem om det inte finns någon toppredator – utan endast konsumenter?  

Avsluta med att ge eleverna tillgång till bilderna med två olika scenarion. Låt eleverna förklara dessa två scenarier med egna ord. Motivera antalet individer i de två olika scenarierna. 

Om man studerar en del av en näringsväv, det vill säga en näringskedja, kan man tydligare förstå hur arterna kan påverka varandra. Vi vet inte vad som kan ha betydelse och först när en art är borta kan vi förstå effekterna. Det brukar kallas att vi ska ta hänsyn till försäkringsprincipen (försiktighetsprincipen). Vanligtvis studerar vi näringskedjan från en producent via konsument och till toppredator, så kallad ”bottom up”. I detta exempel ges andra perspektiv då vi studerar ”top down” istället. 

Här kan du som lärare diskutera:  

• Hur bevarande av varg i ekosystemet kan påverka balansen i en näringsväv?  
• Hur ökad jakt på varg i ekosystemet kan påverka balansen i en näringsväv?  
• Hur avskjutningen av älg och rådjur påverkar återväxt av skogsplantering?  
• Hur skogsplanteringar kan påverkas av att en toppredator finns närvarande i en skog?  

1. En annan näringskedja som kan studeras är havsutter, sjöborre och makroalger. Mer information i denna vetenskapliga artikel.  
2. Det finns en digital övning på två språk där eleverna kan se hur antalet arter i näringskedjan påverkas av varandra. 

• Den engelska övningen finns på webbplatsen PhET.
• Den svenska övningen finns hos Bioresurs. Det finns elevinstruktioner (pdf)  och lärarhandledning (pdf).  

Följande instruktioner till elever finns också på elevsidan. Du kan ladda ner alla tre bilder via länken Ladda ner bildpaket (zip) här till höger.

• Låt eleverna diskutera parvis vilka olika ekosystem som finns. Skriv upp elevernas förslag, t ex på en whiteboard eller en digital anslagstavla. Låt dem titta på ekosystemet med elva arter.
• Låt eleverna diskutera vilken roll arterna har i de olika nivåerna i näringsväven i ekosystemet.  
• Fortsätt sedan med ekosystem med 20 arter.
• Eleverna ska prioritera elva arter som ska vara kvar och motivera varför just dessa ska finnas kvar. 
• Det går att använda den tomma bilden med 11 arter för att ge stöd till eleverna för att välja vilka organismer som ska prioriteras.  

Detta moment görs med fördel som en EPA-övning (fundera enskilt, jämför svaren i par och i slutet diskuterar alla).  

Vi vet inte vad som kan ha betydelse och först när en art är borta kan vi förstå effekterna. Detta brukar kallas att vi ska ta hänsyn till försäkringsprincipen (försiktighetsprincipen). En interaktionsväv är ett bättre sätt att beskriva ett naturligt ekosystem eftersom de inkluderar mellanartsinteraktioner. Mellanartsinteraktioner innebär ingen energiöverföring men konkurrens och samarbeten mellan arter. Frågor att diskutera kan vara:  

• Vilken ”roll” har respektive art i ekosystemet?   
• Är de producenter, konsumenter eller nedbrytare?   
• På vilka sätt är arten viktig för ett hållbart ekosystem?   
• Varför är det viktigt med biologisk mångfald på jorden? 
• Varför är antalet arter och individer olika på varje nivå? 

Välj gärna andra ekosystem att studera tillsammans med eleverna, t ex näringsvävar från sjö eller hav.